Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
utan äfven att sammanfatta dessa i grupper, företrädande högre
enheter. En sådan är formationen i modern mening, sådan den
uppfattas af flertalet växtgeografer (jfr t. ex. WARMING und GRAEB-
NER 1915; FLAHAULT und SCHRÖTER 1910). I öfverensstämmelse
med mitt fysiognomiskt-floristiska åskådningssätt anser jag forma-
tionen omfatta de till sina lifsformer väsentligen öfverensstämmande
associationerna. Den intar alltså samma ställning till de senare
som växtsläktet till arten. Det kan vid formationernas afgränsning
ej hjälpas, att man stundom nödgas sammanföra ekologiskt föga
besläktade typer inom samma grupp, kanske t. o. m. att man
måste införa mot hvarandra stridande moment. Men dylikt kan
i fråga om ett synekologiskt system, som vill vara både naturligt
och praktiskt, helt undvikas lika litet som när det gäller växtrikets
naturliga system. Man jämföre med den moderna uppfattningen
om vissa växtgruppers polyfyletiska ursprung. Det kan exempelvis
vara ändamålsenligt att uppställa busksnåren som en särskild grupp,
fastän vegetationen för öfrigt (under eller mellan buskarna) kan till-
höra mycket olikartade typer, hvilket det oftast är lämpligt att
hålla i sär.
Växtsamhällen i naturen.
Sedan jag nu framlagt min teoretiska uppfattning om den eko-
logiska växtgeografiens enheter så pass klart som torde vara möj-
ligt med hänsyn till det föreliggande ämnets natur, vill jag med
några ord beröra äfven några praktiska frågor, som kunna fram-
ställa sig vid beskrifningen af ett områdes vegetation.
Redan flera gånger har jag framhållit, att vid hvarje beskrifning
af ett områdes vegetation de fysiognomiskt-floristiska synpunkterna
böra vara grundläggande. När det gäller att erhålla öfversiktlighet,
hvilket naturligtvis är af den allra största vikt, blir det ändock
många gånger nödvändigt att ta hänsyn äfven till bl. a. regionala
och topografiska förhållanden. Det är t. ex. sant, att vissa af fjäll-
ängarna ej blott fysiognomiskt (och ekologiskt), utan äfven floristiskt
väsentligen öfverensstämma med mellansvenska löfängar, men än-
dock tror jag, att åtminstone i flertalet fall förståelsen blir bättre,
om man behandlar dem för sig. Särskildt blir naturligen detta
fallet, när man på en gång skall behandla större områden. Man
måste alltså mången gång låta de teoretiska synpunkterna och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
