Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
göra anspråk på att betecknas såsom verkliga skogssamhällen. Åt-
minstone är det så inom Dalarne. En total bortröjning af skogs-
skikten skulle ganska obetydligt inverka på markvegetationens sam-
mansättning. T. ex. en Geranium silvaticum-rik björkskog och en
Geranium silvaticum-äng uppe i den alpina regionen representera
gifvetvis i vida högre grad en synekologisk enhet än t. ex. den
förra synnerligen yppiga typen och den ytterst magra af Fries (1913,
s. 102) beskrifna Solidago-rika björkskogen, hvilka nyssnämnda
forskare sammanfört säsom en association.
Om man lägger för stor vikt vid skogsskikten, bli särdeles ona-
turliga konsekvenser lätt följden. Jag skall anföra ett exempel.
Fries (1913, s. 59) skrifver: »Hier und da, besonders in der Nähe
der Waldgrenze an windexponierten Standorten, finden sich im
Empetrum-reichen Flechtenbirkenwald Flecke, wo Empetrum nigrum
mehr oder weniger vollständig durch Azalea procumbens ersetzt ist».
Med anledning häraf uppstalles en särskild typ, den Azalea-rika
lafbjörkskogen. Enligt min mening vore det i stället det naturliga
att tala om förekomsten af Azalea-rik fjällhed äfven nedanför björk-
skogsgränsen. Flera exempel pä liknande förhällanden skulle kunna
anföras frän skilda arbeten. Det skulle t. o. m. kunna ifrägasättas,
om ej en indelning af fjällens växtsamhällen i associationer borde
ta hänsyn endast till fält- och bottenskikten. Man skulle dä exem-
pelvis få tala om Empetrum-rika lafhedar, som inom björkregionen
i regel äro bevuxna med enstaka—strödda björkar, men i den alpina
regionen sakna all trädvegetation, o. s. v. Pä detta sätt blefve ät-
minstone den ekologiska samhörigheten mellan de olika vegetations-
typerna starkt markerad. Ett dylikt förfaringssätt innebure i själfva
verket den fullt utdragna konsekvensen af den åskådning, som
ligger till grund för ALB. NILSSONS (1902) indelning af de svenska
växtsamhällena i skilda serier. Han utgick just från de lägre skik-
tens natur, men lade vid definieringen af de olika serierna äfven-
ledes stor vikt vid ståndortens natur. Han fick emellertid aldrig
tillfälle att noggrannare utforma sitt system. Det har emellertid i
hufvudsak accepterats af flera svenska växtgeografer och gjort goda
tjänster (jfr SYLVÉN 1904; Fries 1913). Dess grundtankar ha äfven
för mig varit ledande. under mina forskningar öfver fjällens vegeta-
tion.
Till svårigheter af nyss skisseradt slag, ansluta sig äfven andra
som alldeles omöjliggöra full konsekvens, om man icke skall komma
att åtskilja saker, som faktiskt höra samman på ett synnerligen
a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
