Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
intimt sätt och konstituera sammansatta enheter af alldeles särskildt
slag. Jag skall anföra ett exempel härpå, likaledes från våra fjäll-
trakter.
Den, som ägnat framför allt fjällens lafbjörkskogar en aldrig så
litet mera ingående uppmärksamhet, borde ej ha undgått att finna,
huru olika beståndstyper äro alldeles sammanväfda i hvarandra,
och huru detta just till stor del sammanhänger med trädens och
buskarnas förekomst. Strängt taget representerar nämligen i regel
vegetationen under träden och inuti buskarna en annan association
än den, som förekommer på de öppna fälten. På dessa senare
härska nämligen vanligen lafvar och ris, sådana som ljung, lingon,
Empetrum m. fl., medan under träd och buskar i regel en tät matta
af blåbär och Hylocomium-arter förekomma. T. ex. en typ, som
man skulle kunna kalla Betula nana-rik laf-buskhed, utgöres i
själfva verket af en mosaik, där två associationer äro företrädda,
en mosshed, representerad af själfva buskarna och deras under-
vegetation, och en vanlig lafhed, t. ex. Empetrum-rik, mellan bus-
karna. Liknande föga beaktade förhållanden möter man äfven
inom andra typer, t. ex. norrländska tallhedar. Att sådana vegeta-
tionstyper tillsammans utgöra en viss enhet är otvifvelaktigt. Men
många gånger stöter det på svårigheter att afgöra, om en mosaik-
artad anordning bör betraktas på detta sätt, eller om större själf-
ständighet bör tillerkännas de olika fläckarna.
Det nyss antydda förhållandet på tallhedarna ger oss anledning
till ytterligare en betraktelse. Här råder ej det minsta tvifvel, att
olikheten i markvegetationen under trädkronorna (»mosshed») och
. mellan dessa (»lafhed») är betingad af bestämda skillnader i stånd-
ortens natur, hvilka äro framkallade af direkta och indirekta verk-
ningar af trädens beskuggning, barraffall o. d. En större profyta
i en gles tallhed kommer därför i regel att vara heterogen i fråga
om fält- och bottenskiktens sammansättning. Detta hindrar emeller-
tid icke, att samma profyta kan vara fullkomligt homogen med
hänsyn till trädvegetationen och äfven i fråga om de skikt i mar-
ken, där denna fyller sitt behof af vatten o. s. v. Ännu tydligare
framträda analoga företeelser i andra fall, kanske allra starkast i
fråga om vissa samhällen af vattenväxter. WARMING och GRAEB-
NER (1915, s. 343) påpeka på tal om »sammansatta formationer»,
huru man inom sjöarnas rörsamhällen (»vassar») möter sam Grunde
oder gar im freien Wasser ganz andere Lebensformen, die man als
untergeordnete Pflanzengemeinschaften bezeichnen kann».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
