Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formationer.
Formation är en sammanfattning af de fysiognomiskt
likartade, d. v. s. de till sina lifsformer väsentligen öfver-
ensstämmande associationerna (SAMUELSSON 1916, II p. 358 i
hufvudsak).
Denna definition torde i sak kunna anses fullt öfverensstämma
äfven med de af Riser (1913 p. 867)’ och WARMING och GREBNER
(1915 p. 333) använda.
Som SAMUELSSON (I. c.) framhåller, förhåller sig formationen till
associationen som släktet till arten. Begreppet är sålunda lika tänj-
bart som släktbegreppet, och praktiska synpunkter kunna i hög grad
komma till sin rätt vid dess begränsning. En formation kan lika
litet som ett släkte förekomma i naturen. Man har associationer
tillhörande en viss formation, men ej formationen själf, hvilken är
ett fullkomligt abstrakt begrepp. Detta ha många författare ej
gjort klart för sig, och följden däraf har blifvit ett mycket ofta före-
kommande missbruk af termen formation. Jag bortser här från
den i äldre arbeten alltid förekommande användningen af termen
i stället för hvad vi nu kalla association. Men äfven hos författare
med fullt modernt associationsbegrepp kan man finna termen for-
mation använd på de mest underliga sätt. Warmine och GRZEBNER
påpeka (1916 p. 334), att en del engelska botanister med ordet
formation beteckna det, som af de flesta växtgeografer numera kallas
succession. Och hos andra. engelska »ekologer» (t. ex. Mc LEAN
1915), finner man ordet formation använt helt och hållet i bety-
delse af hvad vi kalla ståndort. Saken förbättras icke just däraf,
alt nyssnämnde författare som association betecknar rätt och slätt
ståndortens finare modifikationer, t. ex. »care sand», »grey dune»,
»high shingle» o. s. v. Andra författare, t. ex. OsrENFELD (1908),
beteckna som formation ungefür hvad jag i det fóljande kallar
formationskomplex.
Vid formationernas benämning använda de flesta författare namn,
lånade ur folkspråken. I de flesta fall torde nog detta vara det
mest praktiska, hvarvid dock strängt måste fasthållas vid att dessa
namn noggrant måste definieras.
’ Då Riser (1913) väl närmast är att betrakta som en andra upplaga af Bnocn-
MANN-JERoscH och Riper (1912), anser jag riktigast att, då det ej gäller rena priori-
tetsfrågor, citera blott det förstnämnda arbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
