Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
komplex, hvart och ett likaledes innehållande en hel del vidt skilda
associationstyper. I de förra kunna ingå såväl ängsassociationer
som små törnsnår, rishedsfragment, kärr samt skorplaf- och moss-
associationer på block och hällar. Och i de senare tillkomma dess-
utom ängsartade skogsassociationer. Enligt den fysiognomiskt-
systematiska metoden skulle nu vid beskrifningen af en dylik ös
vegetation de olika associationerna utplockas ur sin naturliga om-
gifning och sammanfogas till mer eller mindre artificiella grupper.
Skorplafassociationerna ur alla formationskomplexen skulle behand-
las för sig, lafheds-, risheds-, ängs- och skogsassociationerna hvar
för sig, oberoende af det formationskomplex, i hvilket de uppträda.
Men i så fall skulle det omöjligt kunna undvikas, att totalbilden af
de för vegetationens fysiognomi i stort så oändligt viktiga forma-
tionskomplexen ginge ohjälpligt förlorad. — Man skulle nu kunna
tänka sig den möjligheten, att först beskrifva de olika associatio-
nerna, ordnade efter fysiognomiskt-systematiska principer och där-
efter ge en skildring af de i naturen uppträdande sammanslut-
ningarna, d. v. s. formationskomplexen. Detta förfarande skulle
emellertid bli behäftat bland annat med den olägenheten, att det i
många fall skulle bli synnerligen svårt att klargöra de olika asso-
ciationernas ekologiska betingelser, då de behandlades lösryckta ur
sin naturliga omgifning och ur silt ömsesidiga beroende af hvar-
andra. Jag vill därför som min bestämda åsikt uttala, att man vid
en vegetationsbeskrifning erhåller det ur alla synpunkter riktigaste
och öfverskädligaste resultatet därigenom, att man indelar vegeta-
tionen i de i naturen uppträdande formationskomplextyperna och
inom hvar och en af dessa beskrifver de ingående associatio-
nerna, grupperade efter sin fysiognomiska släktskap, d. v. s. efter
de formationer de tillhöra. Sedan är det ju intet som hindrar, att
man, om man så vill, i en fysiognomiskt-systematiskt ordnad öfver-
sikt sammanställer alla områdets associationer, oberoende af forma-
tionskomplexen, liksom man ju vanligen sammanställer en syste-
matisk förteckning öfver de ingående arterna.
Isynnerhet vid behandlingen af flerskiktiga växtsamhällen kan det
ofta vara mycket svårt att afgöra, hvar man bör sätta gränsen mel-
lan formationskomplex och association. Min ställning till denna
fråga torde lättast klargöras genom ett par exempel. Betrakta vi
det af Fries (1913 p. 63, fig. 22) beskrifna och afbildade växtsam-
hälle, som han kallar. »Flechtenreiche Betula nana- Gebüschasso-
ciation», framgår redan genom en blick på det af honom medde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
