Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
lade fotografiet, att vi här ha att göra med ett typiskt formations-
komplex af två helt olika, till en högst regelbunden mosaik sam-
manfogade associationer. Som SAMUELSSON (1916, II p. 361) fram-
håller, består ett dylikt formationskomplex dels af en mossrikare
Betula nana- association och dels af en vanligen Empetrum-rik laf-
hed mellan busksnåren. Sammalunda är förhållandet med så godt
som alla de glesa lafbjórkskogarna och busksamhällena i regio
subalpina. De förra bestå dels af små björkskogsfläckar med mera
mossrikt bottenskikt och Myrtillus och dylikt i fältskikten, dels af
torra lafhedar utan skogsskikt, men med Empetrum och dylika mera
xerofila arter i fältskikten. Att sammanföra dessa så fullkomligt
olika beståndstyper till en association kan ju omöjligt förenas med
definitionen på detta begrepp. Att detta likafullt så gott som alltid
skett torde väl närmast bero på den instinktiva motvilja, som en
växtgeograf väl knappast kan undgå att känna mot ett isärflyttande
af dessa så intimt förenade och af hvarandra beroende associationer
till helt olika grupper i associationssystemet.
Tänka vi oss nu en af dessa glesa fjällbjörkskogar bli tätare, så
att björkkronorna komma att bilda ett slutet eller i det närmaste
slutet skogsskikt, så kommer frågan i ett helt annat läge. Natur-
ligtvis kunna vi äfven här under de glesare delarna af skogsskiktet
få en vida mer xerofil och lafrik vegetation än på de starkare be-
skuggade fläckarna närmast björkstammarna. Och såge vi endast
på fält- och bottenskikten, skulle vi kanske även här i många fall
vilja urskilja flera associationer. Men här är skogsskiktet samman-
hängande, och ville vi här urskilja de glesare partierna som en
egen association, skulle vi få ett skogsskikt, som hängde fritt i
luften, vilket ju måste betecknas som tämligen onaturligt. En upp-
delning faller sålunda i dylika fall på sin egen orimlighet, och
gränsen mellan formationskomplex och association bör dragas un-
gefär där skogsskiktet blir sammanhängande. Givetvis äro dylika
associationer ofta ganska sammansatta växtsamhällen, inom hvilka
man i fältskikten ofta kan bli tvungen att urskilja och beskriva en
hel del olika facies.
Ett annat exempel på svårigheten att draga gränsen mellan for-
mationskomplex och association lämnar en rished, där rismattan ej
är sammanhängande, utan risfläckarna åtskiljas af fläckar af ren
busklafhed, t. ex. en Cladina-association. Här ha vi tydligen att
göra med ett typiskt formationskomplex. Men om vi nu tänka oss,
att rismattan blir mera sammanhängande, gärna samtidigt därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
