Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
här måste existera i stor utsträckning under vintern. Men även
åtskilliga andra omständigbeter tyda på, att nordvästliga vinter-
vindar äro förhärskande på detta område. En blick på den topo-
grafiska kartan (Generalstabsbladet 13, »Stora Sjöfallet») ger omedel-
bart vid handen, hurusom Langas och därmed hela dalgången just
här böjer av i nordvästlig riktning, och då vindarna i fjällen i all-
mänhet följa dalgångarnas riktning, är det självfallet, att här an-
tingen sydost- eller nordvästvindar måste dominera. Att de för-
härskande och starkaste vintervindarna i norra Lappland äro de
Fig. 2. Ängsbjörkskog, som tungformigt skjuter upp i fjällregionen, Saltoluokte.
I förgrunden fjällhed. Bilden tagen mot ONO. — Efter J. Frönın.
fran nordväst, är ett känt faktum (jfr ENQUIST 1916, s. 29).
Men även på vegelationens utseende kan man tydligt se, huru de
vinterliga nordvästvindarna inverka. På de björkar, som stå jäm-
förelsevis fria och utsatta för vindarna, äro skotten på nordväst-
sidan i allmänhet döda, under det alt på den motsatta sidan endast
ett fåtal torra kvistar kan upptäckas. Detsamma är förhållandet
med björkbuskarna. Björkarna bli därigenom på blåsiga ställen
mer eller mindre ensidigt utbildade (jfr Fröpın 1. c., tavl. II, har
återgiven i fig. 2.) Särskilt på de små bjórkindividen kunde
man se, huru de avdöda kvistarna liksom avfilats, sannolikt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
