Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
snöstormar. Däremot voro ännu i slutet av augusti inga
årsskott förvissnade eller på något sätt förtorkade. Fjol-
årsskotten på björkbuskarna voro däremot samtliga döda.
Att torra sommarvindar, såsom FRÖDIN vill göra troligt, skulle hava
någon särskilt skadlig inverkan på björkarna, är således uteslutet.
Under sådana omständigheter vore det ju egendomligt, att de bättre
förvedade fjolårsskotten skulle vara mindre motståndskraftiga än
de späda ärsskotten. Att vintervindarna däremot kunde avsevärt
skada björkarna är påvisat redan av KIHLMAN (1890). Detsamma
har även påpekats av Tu. C. E. Fries (I. c.) från Torne Lappmark.
Huru vindens inverkan i detalj försiggår, har den förre (1. c.) läm-
nat utförlig beskrivning på, och det är därför icke nödvändigt rela-
tera detta. Vackra exempel på dylika skogsgränsdepressioner och
kala hedar, förorsakade av vintervindar har jag sett bl. a. på fjället
Vuoskovare söder om Torne Träsk samt i Påretrakten i Sarek-
området.
Av det ovan anförda torde framgå, att björken för sin existens
fordrar åtminstone något snöskydd under vintern. Blir detta endast
obetydligt, som på hedarna vid Langas, uppstå busk- och spaljär-
björkar. Är snötäcket djupare, kunna även trädformiga björkar
förekomma. Hur djupt detta snötäcke behöver vara, är okänt,
men förekomsten av de kilformiga björkskogsflikarna vid Langas
ger åtminstone en antydan härom. Som nämnt växa björkarna
här i knappt meterdjupa sänkor. De där som undervegetation i
björkskogen förekommande Salix-snåren åstadkomma, att snön fast-
nar och blir liggande. Uteslutet är icke att därigenom snödyner
bildas längs de smala björkskogskilarna.
Studiet av tiden för de olika växtsamhällenas utsmältning på
våren lämnar för övrigt ytterligare belägg för detta antagande. Salix-
snåren, särskilt de ängsartade, fordra nämligen för sin existens ett
kraftigt snöskydd och äro under vintern fullständigt snötäckta.
Flera veckor efter det Empetrum-hedarna äro barlagda, ligger snö
ännu kvar i videsnåren. — Ett annat exempel på huru snöskydd
och vindskydd i förening givit upphov till björkskogsvegetation,
såg jag på det av Fröpın kartlagda området. Uppe pa fjällheden,
ett stycke ovanför skogsgränsen strax väster om den längst upp-
skjutande björkskogsfliken, reser sig en liten bergknalle; men endast
på den sida, som vetter mot sydost, förekommer björkskog.’ Denna
! Ej anmärkt på Fröviss karta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
