- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 12. 1918 /
248

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

Den rådande xerofila vegetationen, där Agrimonia pilosa anträffades,
står rätt hög i nödtorftigt vindskydd av stenar, hagtorn och slån. Så
synes också som skulle växten, ehuru fåtalig, kunna stå stark — om
blott den vidare får det. Jag återsåg den år 1912.

I frågan rörande när och huru arten inkommit, torde ett och annat
xräva framtida utredning. Några anpassningsfenomen, som kunde tyda
på vad jag ville kalla »ölandisering>, förmärkas icke; de yttre livsvillkoren
visa sig således vara blott föga avvikande. Med avseende på immigra-
tion och frekvens vore närmast av intresse att veta, huruvida växten
förekommer även i den öster om Kastlösa och intill Östersjön liggande
Hulterstads socken. Över det vida vattnet måste den emellertid färdats.
Att härvid fåglar befordrat överfarten är knappast att förmoda, då dessa
säkert finna de krokborstiga skenfrukterna mindre tilldragande och nå-
got för besvärliga som påhäng. Månne då skenfrukterna, just genom
sina hakande spridningsorgan, kommit med i den breda samfärdseln för
att en dag hamna — uppe vid det öländska alvaret? Hur man möjligen
undrar, stannar man till slut smått häpen vid den föreställningen, att
växten obemärkt levat här sedan förgången geologisk tid.

Visst är att vi ha att göra med en från Asien härstammande invand-

rare, som i likhet med hela grupper av arter — exempelvis Altai- och
stäppflorans typer — en gång här tagit fäste. Arten i fråga älskar varma

och torra lokaler såsom många av Ölands uppmärksammade karaktärs-
växter: Artemisia rupestris och laciniata, Ranunculus illyricus, Helianthe-
mum oelandicum, för att endast nämna några representanter av stäpp-
floran och därtill ansluta förevarande fynd.

Sannolikt blir väl också fastslaget, att Agrimonia pilosa liksom dessa
xerotermer och med dem en gång samtidigt invandrat under ett skede,
då klimatet var torrare och varmare, somrarna längre än i vår tid.
Tanken söker sig hän till en sådan blidare period av den postglaciala
tiden, då havet stod högre än nu kring det öländska landet, och då
stenålderns folk där strövade på den mark, varur törhända länge än
Agrimonia pilosa skall spira.

Arten har ett synnerligen vidsträckt utbredningsområde. Den före-
kommer i Kina, Sibirien ifrån Amurområdet åt väster, Afganistan, Kasch-
mir, mellersta Ryssland till Cherson i söder, Ostgalicien, Ungern samt
västra delen av Siebenbürgen. I sin så markerade dragning åt väster
hade arten, ansågs det, funnit utbredningsgränsen inom kustlanden Fin-
land—Ostpreussen. Och nu befinnes att den har en utpost på denna
sidan Östersjön.

Agrimonia pilosa Ledeb. utgör sålunda ett betydelsefullt tillskott till
Ölandsflorans såväl östliga xerotermer som eljest egendomliga arter av
östligt ursprung och är därutöver — en nyhet för Sveriges flora.

Oskar Sternvall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 08:58:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/12/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free