Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
det av SAMUELSSON i hans Dalaavhandling företrädda arbetssättet
med hänsyn till skogsgränsproblemet är synnerligen farligt. Han
utgår ej från de i naturen direkt givna fakta vid anställandet av
sina observationer, utan bygger silt primärmaterial på den teoretiska
spekulationens lösa grund. Följden härav har också visat sig: hans
höjdgränsmälningar över den klimatiska trädgränsen hava visat sig
vara mer eller mindre illusoriska. Den övre gränsen för trädformig
björk står nämligen säkert ej i någon direkt relation till juli-
augusli-lemperaluren; den är i stället sannolikt väsentligen beroende
av vegatationsperiodens längd (jfr nedan). Förklaringen till,
all SAMUELSSON sett sig nödsakad att beträda en så riskabel väg,
som han gjort, är sannolikt den, att skogsgränserna inom hans
undersökningsomräde äro mycket diffusa och tilltrasslade till
följd bl. a. av stor marktorka och flack och för vindexposition
för björken ogynnsamma omständigheter. Att erhålla annat än
relativt intetsägande minimisiffror för den övre skogsgränsen hade
sannolikt under den tid, SAMUELSSON kunnat offra på natur-
undersökningarna, varit ogörligt; det kan till och med bända, alt det
för närvarande är omöjligt att företaga någon detaljerad utredning av
skogsgränsförhållandena inom vissa delar av Dalarna. Under så-
dana omständigheter har SAMUELSSON selt sig i behov av en troll-
stav för att få vattnet att rinna fram ur hälleberget. Han hade
gjort bältre i att bygga sina undersökningar pa en objektiv grund,
och i att tills vidare nöja sig med mindre omfattande men i
stället desto säkrare resultat. Längre än till ett klargörande av de
allmänna lagarna för skogsgränsernas höjdlägen torde det nämligen
för närvarande vara svårt att komma inom Dalarnas fjälltrakter med
deras synbarligen mycket diffusa och suddiga skogsgränser.
FRÖDIN (1917) har för fältundersökningarna accepterat den övre
skogsgränsen som utgångspunkt för sina mätningar. Mellan honom
och mig förefinnes sålunda ingen principiell olikhet i arbetssättet.
För att vinna större överskådlighet sammanfattar FRÖDIN sina mät-
ningar av den övre skogsgränsen i medeltalssiffror, först för varje
fjäll, därpå för större områden. För mig hava omräkningar till
medeltalssiffror varit onödiga, ty genom uppdragandet av skogsiso-
hypser på kartan har jag vunnit större överskådlighet, än vad me-
deltal skulle kunnat giva, samlidigt som jag ej behövt införa någon
som hälst generalisering, varigenom intressanta detaljer lätt kunnat
gå förlorade. Ur rent terminologisk synpunkt har emellertid FRÖDIN
i silt sista arbete (1918, sid. 72; ej 1916) råkat sammanblanda tven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
