Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
ne begrepp, nämligen övre skogsgräns och klimatisk skogsgräns.
Han säger sig nämligen vid sina skogsgränsmätningar hava upp-
mätt den klimatiska skogsgränsen, d. v. s. den äkta klimatiska i
MAREKS och min mening, ej SAMUELSSONS klimatiska, vilken FRÖDIN
med full rätt i enlighet med den givna definitionen anser närmast
böra karakteriseras som någon slags termisk gräns. I själva verket
har FRÖDIN — såsom han också i sitt originalarbete från Lule
Lappmark anger — uppmätt den övre skogsgränsen. Den övre
skogsgränsen bör under gynnsamma förhållanden åtminstone mycket
nära sammanfalla med den klimatiska; i vanliga fall torde man
nog ändå böra utgå ifrån, att de utförda mätningarna icke utfalla
fullt så idealiskt. Därför kommer den övre skogsgränsen nog i
praktiken att i regel förlöpa något under den ideala klimatiska.
FRÖDINS skogsgränsmätningar i Lule Lappmark omspänna ej
något så stort område, att han ansett sig böra upprätta någon
skogsisohypskarta. Icke desto mindre äro emellertid hans höjdsiffror
av stort värde: kännedomen om skogsgränsernas läge på de nord-
lappländska lågfjällen har förts ett stort steg framåt genom desamma:
de utgöra dessutom ett värdefullt supplement till mina höjdsiffror
från Torne Lappmarks östliga delar. Skogsisohypsernas förlopp i
våra båda nordligaste lappmarkers inre är i sina stora drag nu
klarlagt. Det framgår, att av mina inom Torne Lappmark på-
visade skogsgrünsisohypser den för 550 m 6. h. i Sverige ej åter-
kommer nämnvärt söder om Torne älv, och alt även den östliga
600-m-isohypsen ej överskrider Torne Lappmarks sydgräns.
550-m- och 600-m-isohypserna öster om fjällkedjan äro sa-
lunda de sista förtoningarna av isohypser i Nordfinland, där de
båda äro av stor betydelse inom lägfjällens zon (Tu. C. E. Fries 1913,
sid. 168-169). Även i ett annat hänseende är FRÖDINS arbete av
intresse. Den av mig uppställda lagen för skogsgränsens nivåva-
riation har i detsamma funnit en fullständig bekräftelse.
I fråga om sina slutledningar angående de faktorer, som be-
stämma skogsgränsernas höjdlägen har FRÖDIN enligt min mening
ej varit lika lycklig, som vid insamlandet av primäriakttagelserna.
Sommartorka skall enligt honom framkalla en oerhörd nedpress-
ning av skogsgränserna på lågfjällen, under det att skogsgränserna
på de västliga fjällen i huvudsak skola vara avhängiga av rent
termiska förhållanden. Denna nedpressning till följd av sommar-
torka skall enligt Fröpın uppgå till flera 100-tal vertikaimeter.
Lågfjällens skoglösa övre partier i de svenska och finska lapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
