Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
lämna ett rent positivt bidrag till förståelsen av det invecklade men
samtidigt så intressanta problemet.
I det föregående har jag på flera ställen givit vissa anlydningar
om den riktning, mina åsikter tagit, sedan mitt förra arbete (1913)
publicerades angående de ekologiska faktorer, vilkas fysiologiska
verkningar äro de viktigaste orsakerna till skogsgränsens utbildning
och läge. Mina instrumentella undersökningar med hjälp av termogra-
fer, vilka placerats i skogsgränsen på olika punkter inom Torne Lapp-
mark hava pågått sedan våren 1913; som kompanjon i detta arbete har
jag haft lyckan att förvärva en meteorolog av facket, nämligen ama-
nuensen vid Uppsala meteorologiska institution H. NORINDER. Dessa
undersökningar hava alltså pågått i fem år, och avgörande resultat
föreligga nu beträffande frågan om högsommartemperaturen i skogs-
gränsen, vilken jag i min föregående avhandling måste lämna öppen.
Temperaturförhällandena gestalta sig i stort sett så, som mina be-
räkningar i min ovan (sid. 278) anförda tabell utvisar. Även
med hänsyn till massupphöjningarnas inverkan på temperaturens
förändring i höjdled hava resultat uppnåtts.
Alt en viss — om också ej fullständig — relation mellan skogs-
gränshöjd och högsommartemperatur kan spåras, hade jag redan
1913 lyckats påvisa. Inom ett och samma klimatområde — t. ex.
inom lågfjällens zon i Torne och Lule Lappmark — är relationen
mellan skogsgränshöjden och sommartemperaturen, såsom jag här
ovan visat, ganska slående. De instrumentella undersökningarna
av temperaturförhållandena under högsommaren i skogsgränserna
visa emellertid tydliga, om ock ej särdeles stora differenser; härav
anser jag mig nu kunna konstatera, att högsommartemperaturen ej
är en omedelbart verkande, för skogsgränsens höjdläge generellt
avgörande faktor. Ur den omständigheten, att temperaturdifferen-
serna dock äro ganska små, samt framför allt av den tydligt på-
visbara intima relationen mellan skogsgränshöjderna på lågfjällen
och den allmänna sommartemperaturen i trakten, drager jag åter
den slutsatsen, alt såväl skogsgränsen som högsommartemperaturen
står i direkt relation till en tredje faktor, och att just denna tredje
faktor är i huvudsak utslagsgivande för skogsgränsens höjdläge,
samtidigt som ett visst samband mellan denna och sommartem-
peraturen existerar inom likartade klimatområden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
