Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Svaret härpå är ganska lätt att finna. Inom flertalet av de större
släktena utgör från- eller närvaron av lukt respektive viss lukt-
kvalitet en tills vidare icke umbärlig indelningsgrund, en väsentlig
faktor i själva examinationsschemat, eller, för att nämna några få
exempel: inom broskskivlingar, musseroner, riskor, spindelskivlingar,
taggsvampar och trattskivlingar. I mänget fall står, enbart genom
beaktande av luktkvaliteten, arten klar i samma stund, som man
har fastställt släktet för den undersökta svampen. Särskilt under-
lättar behörigt hänsynstagande till lukten igenkännandet av den
riktiga» (användbara) arten, när fråga är om s. k. dubbelgångare.
Snöbollschampinjonens tydligt angenäma (anis- eller bittermandel-
arlade) doft skyddar oss mot förväxling med den lömska flug-
svampen och närastäende giftiga arter (luktlösa eller med lukt av
potatis); riddarmusseron (läcker) skiljes från svavelmusseron (oätbar)
genom mjöl- respektive lysgaslukt o. s. v.
Mängt och mycket återstår ännu att utreda inom det här av-
handlade gebietet. Genom denna översikt hoppas förfaltaren hava i
någon man kunnat bidraga till att väcka intresse hos våra myko-
loger för hithörande företeelsers beaktande och fortsatta studium.
D
Svensk Botanisk Tidskrift 1918. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
