Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omgivningarna tyder det nedom blomfjällets mill fästade, ganska
kraftiga borstet mera på C. purpurea som den ena av föräldrarna.
De exemplar av C. epigeios x lanceolata, som jag sett från fyra
fyndorter, ha också genomgående utmärkts av ett svagare, närmare
blom fjällets spets fästat borst, vilket även framhålles av S. ALM-
guist (i L. M. NEUMANS »Sveriges Flora», sid. 771) såsom utmär-
kande för denna bastard. Den av mig anträffade formen liknar
genom det allmänna ulseendet avgjort mest C. purpurea, men av-
viker från denna tydligt genom de mycket smalare och rikare borst-
prickade skärm fjällen och blomfjällets nedom mitten fästade borst.
Calamagroslis epigeios x purpurea är förut knappast säkert känd,
åtminstone ej hos oss. På anf. st., sid. 772, omnämnes den visser-
ligen med tvekan, men rektor S. ALmQuisTt har vid i år företagen
förnyad undersökning av de avsedda, av L. L. Lasrapius i Pajala
(1856 o. 1858) insamlade exemplaren (i Hb. Ups) förklarat dessa
tillhöra C. epigeios. Till samma uppfaltning har jag själv kommit.
Ej heller har jag i herbarierna funnit något annat exemplar, som
synts mig motsvara den av mig funna kombinationen. Mina exem-
plar ha granskats även av ALMQUIST, som förklarat sig dela min
uppfattning om desamma.
5. Deschampsia glauca Hn.
I tillägget till 1:sta uppl. av »Handbok i Skandinaviens Flora»
(1820) beskrev C. J. HARTMAN som en ny art Deschampsia glauca
från Frösön i Jämtland, skild från D. caespitosa genom hoprullade,
ej sträva rotblad, mera upprät vippa samt pa mitten av blom fjäl-
lets rygg fästat borst. Redan i 2:dra uppl. (1832) av samma ar-
bete, liksom ett år tidigare (1831) i 2:dra uppl. av G. WAHLENBERGS
»Flora Suecica», blev den indragen som varietet, Aira caespitosa
B glauca. Från 5:te uppl. (1849) åter t. o. m. 11:te uppl. (1879) av
förstnämnda arbete går den som Aira caespitosa "glauca. Enda
under hela denna tid nylillkomna fyndort än Elstad i Gudbrands-
dalen (Norge).
Mera uppmärksammad blev Deschampsia glauca ånyo först genom
L. M. NEUMAN, som i sin »Sveriges Flora» (1901) åter upptog den
som egen art. NEUMAN ställer den närmast D. alpina, från vilken
den uppges främst skilja sig genom mindre ax, medan den skulle
skilja sig från D. caespilosa bl. a. genom rak vippa med glattare
grenar och blomfjällets dubbelt så långa som breda spelständer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
