Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
mansalta typen kvar, ty det är ju en ofta bekräftad regel, att fortplant-
ningsorganen och organisalionsföreleelser, som med dem stå i samman-
hang, alltid äro så alt säga mera konservativa i sin organisation än det
vegetativa systemet, som alltid är mera plastiskt. De sammansatta klyv-
öppningarna, som ännu finnas kvar på receptaklerna, vittna således om
en ursprungligare organisation, som på bålen har försvunnit.
Även klyvöppningarnas organisalion visar således enligt GOEBEL samma
sak som receptaklerna, nämligen att inom levermossornas utveckling en
förenkling i organisation ägt rum, d. v. s. organisationstyperna .böra
ordnas som reduktionsserier.
I detta sammanhang måste naturligtvis även Anthoceros diskuteras.
Denna märkliga levermosstyp har ju alltid spelat en framstående roll
vid den allmänna fylogenetiska diskussionen såsom havande en relativt
lågt organiserad gamofyt på samma gång som en högt utbildad sporofyt.
GOEBEL framhåller nu, att Anthoceros visar både i sin gamofyt- och sin
sporofytorganisation exempel på primitiva karaktärer. De ursprungliga ka-
raktärerna i sporofytorganisationen enligt G. äro: förekomsten av kolumellan
samt ett arkespor, som är kupolformat och täckande kolumellan; vidare am-
fiteciets utbildning som assimilationsvävnad med klyvöppningar. Att det
kupol- eller klockformiga arkesporet måste anses ursprungligare än det
cylindriska framgår av en jämförelse mellan de schizokarpa och stegokarpa
bladmoss-sporogonen. Hos en Andraea t. ex. anlägges i sporogonet arke-
sporet relativt tidigt som ett cylindriskt parti, som tillväxer från basen
mol spetsen successivt med sporogonets tillväxt. Först när denna avslu-
tats, fortsätter arkesporbildningen och bryggar över kolumellan. Skulle
nu hos denna typ utvecklingen stanna av på ett tidigare stadium, och
den kupolformade avslutningen inhiberas, ja, då bleve ju arkesporet cy-
lindriskt, just såsom det är hos stegokarperna. Deras sporogonorganisation
är således med hänsyn till arkesporets utbildning en hämningsföreteelse
i jämförelse med schizokarpernas, och denna står ju uppenbarligen i
korrelation till utbildningen av peristomet och locket. Tydligen är alltså
enligt G. ett upptill klockformigt arkespor en ursprunglig organisation
icke blott hos Andraea och Sphagnum utan även hos Anihoceros.
Även själva förekomsten av kolumella hos Anthoceros är också en relativt
primitiv organisation. Delta framgår av en jämförelse mellan Anthoceros
och andra anthocerotacéer. Inom släktet Notolhylas t. ex., som ingående
undersökts av LANG, finnes kolumella hos vissa arter, men saknas nästan
hos andra. Man finner emellertid, att hos dessa senare någon liten ko-
lumellavävnad alltid anlägges till en början i sporogonets bas, men att
den på ett senare stadium, högre upp, försvinner, därigenom att endo-
teciet allt mer ryckes med i sporbildningen med resultat, att kolumellan
slutligen försvinner. Arkesporets förläggning till endoteciet samt kolu-
mellans totala försvinnande, varpå ju samtliga jungermanniacéerna visa
exempel, är således något härlett i jämförelse med utbildning av lång
kolumella som hos Anthoceros, vilket däremot måste betecknas som ett
ursprungligare förhållande. Denna åsikt, som först framställts av LANG
redan år 1907 och nu ytterligare understrykes av GOEBEL, står ju i tyd:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
