Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
SAMUELSSON försöker först klarlägga de olika begreppen i skogsgräns-
frågan och kastar sig direkt in på frågan om skillnaden mellan skogs-
gräns och trädgräns. Efter »ingäende överläggningar» och med stöd av
uttalanden av SCHROIER angående dessa gränser i Alperna, där dock för-
hållandena äro tydligt olika våra, kommer han till den åsikten, att kli-
matisk björkskogsgräns och klimatisk björkträdsgräns ur teoretisk synpunkt
måste vara identiska. Han säger sig nämligen icke kunna finna någon
orsak, varför enstaka trädformiga björkar skulle kunna stiga högre, än
det vore möjligt för sådana alt sammansluta sig till bestånd, såframt
markbeskaffenheten medgåve detta. Den inom största delen av Sveriges
fjälltrakter generella företeelsen, alt enstaka björkar nå 20—30 m högre
än den sammanhängande skogen, skulle således på varje punkt vara för-
orsakad av edafiska omständigheter. För den händelse att de edafiska
faktorerna i skogsgränsen överallt vore likartade, låge det intet orimligt
i ett sådant antagande; delta är emellertid icke förhållandet. I hög grad
sannolikare torde det vara, att klimatiska faktorer förorsaka förekomsten
av spridda träd ovan den sammanhängande skogen. Den gränslinje Sa-
MUELSSON vid sina undersökningar och resonnemang arbetat med, är »den
klimatiska trädgränsen», vilken ligger på en höjd, »där björken upphör
alt uppträda trädformig på sådana lokaler, som i klimatiskt avseende
äro för trakten normala och således icke i följd av lokalklimatiska om-
slandigheter, i främsta rummet temperaturförhållanden, äro särskilt gynn-
samma eller ogynnsamma för trädväxt». Alt fastställa denna klimatiska
trädgräns stöler dock på stora svårigheter, ly den är, som förf. med-
giver, icke i naturen direkt iakttagbar. Trots detta föredrager SAMUELS-
SON att använda denna rent teoretiska gräns framför den av FRIES
givna övre skogsgränsen, vilken erhålles genom att sammanbinda de
översta flikarna av den sammanhängande skogen på en fjällsluttning.
Ett strängt fasthållande av den övre skogsgränsen ger, anser förf., åt-
minstone i fjalltrakter, sådana som Dalarnas, lätt fullständigt felaktiga
resultat. Hur det är möjligt, alt man genom att arbeta med den övre
skogsgränsen skulle kunna erhålla »felaktiga» resultat, är obegripligt;
fastställandet av dennas läge på varje särskild punkt sker ju rent objektivt.
Däremot är det icke uteslutet, att man i Dalarnas fjälltrakter därigenom
erhåller värden, som äro låga i jämförelse med den klimatiska träd-
gransens. Som av författarens definition på denna gränslinje framgår,
kan den empiriska trädgränsen stundom ligga lägre, stundom högre än
den klimatiska. Någon norm för att avgöra, var den sistnämnda bör
förlöpa, lämnas dock ej. Självfallet är därför, att de värden förf. upp-
giver för denna höjd, äro i hög grad subjektiva; de torde knappast kunna
erhållas annat än genom uppskattning. Det är således tydligt, att SA-
MUELSSON ej gått fördomsfritt till väga vid sina trädgränsmätningar. Han
vill ur de olika värden, som erhållas på den klimatiska trädgränsen,
belysa dennas »geografiska genomsnittstendens» inom området. Teore-
tiskt borde denna gräns vara ett slags medelvärde av den empiriska
trädgränsens höjd på ett fjäll eller en fjällgrupp; i detta medelvärde
skulle de edafiska och lokalklimatiska plus- och minusvariationerna elimi-
neras, och gränsen bör således ge ett ultryck för de allmänna klimatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
