Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
förhållandena inom ifrågavarande område. Den för den klimatiska Lräd-
sränsen viktigaste faktorn anser förf. hógsommartemperaturen vara. Han
har således gjort sina mätningar med denna teori för ögonen och anser,
alt de siffror han anger, i allmänhet motsvara den »klimatiska träd-
gränsem». När han sedan med hjälp av dessa siffror vill belysa de kli-
matiska olikheterna inom området, rör han sig med ett cirkelbevis, så
gott som något. För övrigt stå och falla författarens trädgränssiffror
med denna teori. SAMUELSSONS metod är elt exempel på, hur man icke
bör mäta; i själva verket är det icke vare sig träd- ej heller skogsgräns
han har matt, utan en fingerad klimalisk gränslinje.
Av författarens skildringar av björkskogsgränsen framgår, att glesa lav-
bjórkskogar äro utomordentligt vanliga i skogsgränsbältet. — Ej sällan
uppträda bordbjörkar mot gränsen till kalfjället. Stundom skjuta kala
hedar långt ner i björkskogen. Att svårigheterna att bestämma gränsen
mellan regio subalpina och regio alpina under sådana förhållanden bliva
stora, inses lätt. Förf. anser, att åtminstone på en del ställen, där björk-
buskar uppträda ovan de trädformiga björkarna, en nedpressning av
skogen har ägt rum, och stundom överstiger denna depression björk-
buskområdets vertikala utsträckning. Orsaken till dessa depressioner
sökes dels i vindpåverkan under vintern (KIHLMANS bekanta teori) dels i
ogynnsamma näringsförhållanden, torka och vind. Att dessa senare fak-
torer icke hava någon nämnvärd inverkan på skogsgränsens läge, har
referenten nyligen haft tillfälle redogöra för (Sv. Bot. Tidskr. 1918).
Med hjälp av de till omkr. 70 uppgående mätningarna över den kli-
matiska trädgränsen har förf. konstruerat en trädgränsisohypskarta.
Denna visar den för skogsgränsen pävisade allmänna stigningen av grän-
serna frän de lägre fjällen mot de högre. Orsaken till den stigning, som
alltså går parallelt med massupphöjningarnas stigning, söker förf. i den
Brücknerska teorien om sambandet mellan skogsgränsens höjd och dal-
bottnarnas. Den för andra svenska fjälltrakter pävisade stigningen av
skogsgränsen frän lägfjällen mot högfjällen häller han för troligt bero pä
bättre tillgång på vatten i de senare än i de förra. Med andra ord,
skogsgränsen på lågfjällen skulle i dessa trakter vara nedpressad och
icke motsvara den »klimatiska trädgränsen». Ja, förf. gar t. o. m. så
långt, att han anser, att någon sänkning av denna gräns från W. mot E.
ännu icke är säkert påvisad i Fennoskandia — förutom i Dalarna. Att
premisserna till denna djärva slutledning helt och hållet sväva i luften,
behöver knappast pointeras. — Som den faktor, vilken har den största
betydelsen för den klimatiska trädgränsen, framhålles högsommartempe-
raturen och framför allt middagstemperaturen under denna tid. Dess-
utom håller förf. för troligt, att en förändring av klimatet i kontinental
riktning skulle vara gynnsam för höga skogsgränser. De hos oss hittills
konstaterade stigningarna av skogsgränserna mot de högsta massupp-
höjningarna skulle därför bero på, att klimatet inom dessa är mera
kontinentalt än på förbergen. Genom nederbördens utfällande på rand-
bergen skulle i massivens inre molnigheten vara mindre och således
temperaturen högre. Att dylika förhållanden skulle existera i vårt land,
är emellertid högst osannolikt och är i varje fall obevisat, samt strider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
