Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
och Lillälven (1897 A. J. Douhan); Ljusdal: Borr i Ljusnan (1919 G-
Lidman).
Medelpad. Ej sällsynt vid kusten och längs älvarna, efter Ljungan
åtminstone till Borgsjö (jfr E. COLLINDERS »Medelpads flora», 1909). —
Stöde: (1891 S. Ruuth), Nedansjö anhalt (1905 E. Collinder); Borgsjö:
Johannisberg (1914 E. Adlerz).
Ångermanland. Känd endast från kusten samt Angermanälven och
dess bifloder, till Bodum (enl. H. W. Arnell). — Sabra: Gädeä (1912 Th.
Lange), Kragom (1906 T. A. Tengwall); Nora (1843 L. L. Lzestadius); Skog:
Storsjön (1856 R. F. Fristedt och C. P. Lestadius); Gudmundrå: Östby-
dal (1918 Verner Norén); Ytterlännäs: Nyland (1916 Bertil Norgren); Över-
lännäs (1909 G. E. Söderholm); Sollefteå: (1908—1910 G. Johansson, 1911
C. Pleijel), Risönviken (1909 o. 1919 H. W. Sjögren); Fjällsjö: Backe (1919 N-
Johnsson); Nordmaling: Levar (1918 Gullbrand Hedman).
Västerbotten. Torde vara rätt allmän efter älvarnas och åarnas
nedre lopp. — Umeå:! (1916 Birger Edin), Böle (1917 Knut Granberg),
Böleskogen (1918 Helmer Edlund), Tavelsjö sjö (1918 Carl Erland Snell-
man); Degerfors: Vindeln (1912 och 1919 A. Th. Vifell); Bygdeå: Rataskär
vid Ratan (1868 Th. O. B. N. Krok), Rickleån ovanför Överklinten (1913)
och vid Robertsfors” såg (1914 S. Grapengiesser); Skellefteå: Ursviken
(1913), Lejonström (1919 K. Falck).
Norrbotten. Utbredningen inom detta landskap är ytterst klent
känd. Så gott som alla äldre uppgifter torde avse Sagillaria natans. —
Piteå (1871 A. N. Lundström); Neder-Luleå: Persön (1898 N. Sylvén);
Neder-Kalix: Nyborg (1909 F. Block).
Härjedalen. De enda uppgilterna om Sagittaria sagittifolia i detta
landskap ha lämnats av K. F. THEDENIUS (i Vet.-Akad:s Handl. för år 1838,
sid. 35 och 62), nämligen Älvros: Kolsätt och Tännäs: Funäsdalssjön.
Dessa fyndorter vill S. BIRGER (i »Härjedalens kärlväxter», 1908, sid.
66) hänföra till S. natans på samma sätt som ett par nyfunna lokaler i
Lillhärdal och Hede. Men enligt meddelande av doktor BIRGER stöder
han denna uppfattning endast på förekomsten av flytblad hos de av
honom sedda exemplaren. Trots hänvändelse till flera botanister, som
sett växten i Härjedalen, har jag ej lyckats få se något exemplar. Det
oaktat är jag ganska övertygad, att samtliga uppgifter hänföra sig till
S. sagittifolia, varför jag också inlagt dem på kartan över denna art.
Jämtland. Uppges av P. OLSSON (i Vet.-Akad:s Öfvers., 1884, sid. 126,
och 1896, sid. 145) för fem ställen till Mattmar och Hammerdal. Som
bekant vidlåder en viss osäkerhet OLssons uppgifter, men som ingen av
Sagillaria-lokalerna förefaller mig osannolik, har jag inlagt alla på kar-
tan. Från Håsjö uppges växten även av E. A. SELBERG (i Bot. Notis.,
1857, sid. 72). Enligt meddelande av lektor OLSSON till doktor S. BIRGER
har han själv sett växten i Håsjö: Singsjön. Intet Jamtlandsexemplar
tyckes finnas tillvarataget.
! Alla exemplaren från Umeå, liksom ytterligare några från samma trakt men
utan angiven insamlingsort, ha ur lärjungars herbarier ställts till mitt förfogande
av lektor O. Horm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
