Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dhe se ut som Päron, äro fulla af Kiärnar och bätska och bitre!,
brukas at ge boskapen in i Siukdomb.
Noch vexer ur diupet på samma siö lijka som refvor tiocka öf-
vers? som tiock? bekträ nederst som annor smalare trå, doch starka
at vädret och bölgorna kan dhem eij afslita. På desse refvor vexa
bladh äro bruna på een sida och gröna på dhen andra. Under desse
blad sitia nötter, trekantiga, hvars skapnad är lijka som foltangler’,
berettandes g(am)l(e) män, at fotanglernes? begynnelse har sig effter
dene Schampelun® förorsakat effter altid et horn vetter up, och på
dhem är een gröön hårdh skahl, sombliga äro större, sombliga
mindre, och smaka som Castanier.»
Ovan meddelade berättelse ingår i en å Uppsala universitetsbiblio-
tek förvarad handskriftssamling (sign. V. 1.) med (den senare tillag-
da) titeln »P. RUDEBECK: Om Smålands anliqviteter», varuti gamla
‘folktraditioner, visor och sagor från Småland blivit sammanförda.
Samlingen härrör från den bekante forn- och folkminnessamlaren,
regementskvartermästaren PETTER RUDEBECK på Huseby bruk i
Skatelöv, Småland (f. 1660, d. 1709), en brorson till OLor RUDBECK,
med vilken han även är andligen befryndad genom sina okritiska
och fantastiska historiska konstruktioner.
Av landshövding Erıc DAHLBERG hade han fått i uppdrag att för
det planerade Suecia-verket insamla uppgifter om fornminnen, märk-
liga platser o. dyl. i Småland: en följd av dessa RUDEBECKS »forsk-
ningar» se vi t. ex. i Suecia-sticken över. Bråvalla hed och den
gamla sagostaden Vitala. (Brevväxlingen mellan D. och R. är del-
vis publicerad i [C. G. SÖDERGREN:] Småländska archifvet. —
Wexjö 1853—58, sid. 145 ff.)
Tvenne nägot litet varierande avskrifter av föreliggande berättelse
återfinnas i den stora Palmskiöldska handskriftssamlingen å Upp-
sala universitetsbibliotek (Tom. 301, fol. 149 och 150). De äro se-
nare nedskrivna än V 1 och hava nägot yngre spräk och stil; de
torde härröra frän ett av 1700-talets bäda första ärtionden. Den
ena börjar sä:
! »och bitre» är av samme skrivare tillagt över raden. * Handskriften har »tocka
öfvert». ° Ursprungliga läsarten är: »som een bektrá», en senare hand har över
»een» skrivit »tiock». * »Fotangel», m.: ’Benümning på ett slags trekantig jern-
redskap med fyra 3 tum långa spetsar, så ställda, att i alla lägen alltid en av dem
står uppåt. Brukas i krig, att lägga på marken framför fültskansar, brescher, o. s. v.,
samt för övrigt uti trädgårdar m. m. till tjuvars avhállande. (A. F. DALINs »Sv.
Ordbok», 1850.) * Handskriften tycks hava »fotalgelenes». °Schamplun», m. = mo-
dell, form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
