Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
tryck för vanlig empirisk naturundersökning, ett begrepp, för vilket
han såväl i teori som praklik synes hysa en djupt rotad motvilja.
Sålunda talar han om att man genom induktion icke kan uppnå
annat resultat än att »doubler la nature>, och att man aldrig kan
komma till »relations causales», samt synes tro, att hypoteser lik-
som f. ö. all tankeverksamhet överhuvudtaget äro något med en
induktiv metod alldeles oförenligt. I själva verket betyder emeller-
tid induktion något helt annat, än vad ROMELL tycks föreställa sig.
Med induktion eller induktiv metod menar man nämligen den
logiska forskningsmetod, som vinner sin grundläggande kunskap
genom s. k. induktionsslut, m. a. o. genom att från en empirisk
undersökning av enskilda fall sluta sig till vissa allmänna lagar.
På detta sält är som bekant hela den moderna naturvetenskapen
uppbyggd. I den induktiva metoden ingår emellertid även en fort-
satt tankeverksamhet på grundvalen av dessa primära induktions-
slut, !genom vilken man så smanigom kombinerar ihop sina
erfarenheter till allt allmännare lagar (även kausallagar). Att man
vid denna tankeverksamhet även betjänar sig av s. k. deduktions-
slut, är ju tämligen självklart och har väl aldrig av någon förnekats.
Enligt J. S. Mitt är som bekant deduktionen endast en form av
induktion, naturligtvis förutsatt att den utgår från en säker, d. v. s.
genom induktion vunnen utgångspunkt (jfr PHALÉN 1913, sid. 53).
Vid tillämpningen av den induktiva metoden nödgas man mycket
ofta uppställa hypoteser. Därigenom blir man nämligen i stånd
att mera målvedvetet inrikta sina fortsatta undersökningar på ut-
fyllandet av de luckor i ens vetande, vilka föranledde hypotesens
uppställande. Genom ett sålunda fortsatt empiriskt forsknings-
arbete kommer man så småningom, alltjämt genom induktion, fram
till en verklig förklaring av de resultat, för vilkas förklaring man
förut måste tillgripa hypotesen. Därmed har denna blivit över-
flödig; överensstämmer förklaringen med hypotesen, har den senare
blivit verifierad; överensstämmer den icke, var hypotesen falsk.
Förutsättningen för en dylik verifikation är emellertid den, att
man obevekligt håller hypotesen borta från själva det empiriska
verifikationsarbetet; bygger man detta på premisser, hämtade ur
hypotesen själv, kan denna aldrig verifieras.
Att den deduktiva metoden som sådan icke har någon an-
vändning inom den exakta vetenskapen torde knappast behöva
närmare förklaras. Man kan icke utgå från en a priori given lag
och från denna deducera sig fram till kännedom om de enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
