- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 15. 1921 /
115

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

fallen, ty all vår kunskap måste ju ändå ytterst vinnas genom
iakttagelse, och varje allmän lag måste sålunda först vara vunnen
genom induktion. Den mot slutet av 1700-talet allmänt utbredda
naturfilosofien, till vilken ROMELLS publikationer osökt föra tan-
karna tillbaka, skulle möjligen kunna betecknas som en åtminstone
tämligen rent deduktiv »metod». När man i senare tid talat om
deduktiva riktningar inom biologien, har man därmed menat så-
dana riktningar, vilka åtminstone delvis sökt erhålla sin kunskap
om de enskilda fallen genom deduktion från en på otillräckligt
och osäkert iakttagelsematerial uppställd hypotes, vilken man vägrat
att verifiera. Äldre tiders astronomi skulle kunna tjäna som en
god förebild för ett dylikt tillvägagångssätt. Man utgick vid sina
iakttagelser från den hypotesen, att solen rörde sig omkring jorden;
då man, som ju icke var att undgå, alltsomoftast iakttog med denna
hypotes dåligt överensstämmande fakta, förnekade man sina egna
iakttagelser till förmån för den på grundvalen av ett otillräckligt
material uppställda hypotesen, vilket med någon dialektik icke
mötte några större svårigheter.

De riktningar inom växtsociologien, som betecknats som mer
eller mindre deduktiva, ha framför allt utmärkt sig därigenom, att
de på mer eller mindre lösa grunder uppställt vissa allmänna
’ fundamentalhypoteser, vilka man i de flesta fall betraktat som täm-
ligen självklara och därför ej brytt sig om att verifiera. Från dessa
allmänna hypoteser har man sedan deducerat fram såväl hela sin
grundläggande begreppsbildning och terminologi som sin uppfatt-
ning om de enskilda fallen. De induktiva naturundersökningar,
som man sedermera eventuellt utfört, ha därför redan från första
början genom själva de grundläggande begreppen kommit att bära
hypotesens stämpel; disharmoniera resultaten i något avseende med
den förutfattade meningen, bortförklarar man dem såsom mindre
tillförlitliga eller påverkade av någon okänd faktor. Finner man
t. ex. en mer eller mindre olikartad vegetation på två fläckar, vilka
- man anser erbjuda samma livsvillkor och därför enligt »l’hypothése
fondamentale de l’écologie» borde ha samma vegetation, förklarar
man olikheten bero antingen på »fina, endast genom ytterst nog-
granna undersökningar påvisbara variationer hos de ekologiska
faktorerna» (SAMUELSSON 1916, sid. 350) eller därpå, alt de icke
gemensamma arterna, även om de bilda vegetationens mest fram-
trädande del, äro »mindre betydelsefulla> (MELIN 1917, sid. 10).
Finner man å andra sidan samma vegetation på de mest olikartade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 11:05:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/15/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free