Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
ståndorter, förklarar man alla iakttagbara faktorer vara betydelse-
lösa för vegetationen; vegetationen bestämmes icke alls av dem,
utan av »des différences dans la teneur de certains électrolytes si
petites qu’ elles se soustrairaient à nos grossieres méthodes chimiques»
(RowELL 1920 b, sid. 142). Att man vid dylika förfaringssätt riskerar
att få ej blott resultaten, utan även hela sitt primärmaterial för-
kastat som värdelöst, om någon av de nyssnämnda hypoteserna
en gång skulle visa sig mindre riktig, är ju tämligen tydligt, då
det i ett dylikt material vanligen blir alldeles omöjligt att skilja
ut det faktiska och säkra från det blott hypotetiska. Någon de-
duktiv metod är detta naturligtvis icke; de delar av ett dylikt
förfaringssätt, som överhuvudtaget ha något med vetenskaplig metod
att göra, falla ju helt och hållet inom den induktiva metodens ram.
Endast på grund av den framträdande roll, som ett logiskt sett
otillåtet missbruk av deduktionsslutet härvidlag spelar, har man
brukat kort och gott beteckna dylika riktningar inom växtsocio-
logien som »deduktiva».
En dylik riktning under 1800-talets mitt, den av THURMANN,
SENDTNER, A. DE CANDOLLE m. fl. representerade vegetationsbeskriv-
ningen, karakteriserades redan 1881 av Racnar Hutt (1881, sid. 2—3)
på följande träffande sätt:
»Egendomligt är det att följa denna riktning, och se, huru för-
fattarna dock så småningom på rent teoretisk, deduktiv väg konstrue-
rade sig till växtsamhällenas begrepp. En växts förekomst är —
resonerade man — beroende af diverse yttre förhållanden, i syn-
nerhet af olika beskuggningsgrad, fuktighetsgrad samt jordens
kemiska och fysikaliska beskaffenhet. I hvart och ett af dessa
afseenden kunde man indela växterna uti mer eller mindre talrika
och väl begränsade grupper. Då hvarje lokal förhåller sig på ett
bestämt sätt med afseende på dessa nämnda egenskaper, måste den
ega en motsvarande vegetation, bestående af de arter, hvilka de
mot lokalens egenskaper svarande s. k. vegetationsgrupperna hafva
gemensamt.
Den praktiska konsekvensen af denna sats var, alt man vid fram-
ställningar af vegetationen utgick från ståndorterna, och såsom bil-
dande ett växtsamhälle uppräknade de arter man observerat på
lokaler, som man ansåg erbjuda växterna samma lefnadsvillkor.
Under sådana förhållanden måste det framställda växtsamhället
blifva en konstprodukt, som blott närmade sig sin förebild i:na-
turen i samma mon, som forskarens kännedom om och uppskatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
