Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
förekomma å minst 90 Z av undersökta rutor av minimiarealens storlek
eller därutöver. Till detta är att säga att denna begreppsbildning kunde
vara fullt juste, om verkligen föreliggande fakta rättfärdigade, att ordet
definitiva i definitionen å minimiareal finge tagas efter bokstaven. Så
är emellertid tydligen ej fallet. Förf. införa själva ett begrepp »acces-
soriska arter», varmed menas arter, som »troligen skulle bli konstanta
på mycket stora arealer». Under sådana förhållanden innebär begrepps-
preciseringen minimiareal med den därtill knutna definitionen å kon-
stanta arter ett cirkelslut. Detta hindrar naturligtvis ej, att begreppet
minimiareal kan vara nyltigt för praktiskt bruk. GLBASON (Bull. Torrey
Bot. Club 47, 1920, sid. 30) har angivit en metod att för dylikt ändamål
beräkna »major quadrats», ett slags minimiarealer. Den teoretiska be-
tydelse, som förf. vilja tillägga begreppet, torde det emellertid ej alls äga.
Om konstantkurvan liksom artkurvan följer ARRHENIUS’ formel, torde
man rentav kunna påstå, att förf. härvidlag fallit offer för en synvilla.
Om nämligen konstantantalet liksom artantalet vid exempelvis upprepat
tiofaldigande av ytan varje gång stiger med samma procent, är den
iögonenfallande brytningspunkten i kurvan enbart den grafiska framställ-
ningens skuld. Konstantantalet kan lika väl sägas öka lika hastigt efter
som före denna punkt (som ju f. ö. ej är någon punkt; preciseringen
av minimiarealen även efter den aritmetiskt konstruerade kurvan måste
alltid i viss mån bli godtycklig).
Att konstantkurvan bör visa samma eller åtminstone likartat förlopp
som artkurvan har ref. framhållit på annat ställe (1. c., supplement).
Följande tabell visar, hur de av förf. för olika rutstorlekar funna an-
talen konstanter stämma med ARRHENIUS’ formel för artantalet. Kolumn
1 representerar FRIES’ mossrika bläbärsbjörkskog, 2 Osvarps Calluna-
Hylocomium-hed, 3 TENGWALLS mossrika Dryas-hed, 4 densammes Dryas-
äng, 5 Du RIETZ Lecanora-deusta-association (sid. 28—29 i förf:s avhand-
ling. De beräknade värdena äro vunna grafiskt efter logaritmisk av-
sättning av använda ytstorlekar och funna konstantantal och representera
en utjämning av de logaritmiska kurvorna med en rät linje, gående ge-
nom två eller flera av de lägre punktvärdena i den empiriska kurvan.
1 2 3 4 5
funn, ber. funn. ber. funn. ber. funn. ber. funn. ber.
2 2 Jo Ji 2 2 3 3 al 1,4
SKO ale & 158 4, 8,4 4 dm 9
5 4,5 2 2 6.5,9 6 6 3 3,0
6 D’8 4 2,7 10 10 18 85 4 4,2
(Shy op 4 3,6 13 17,0 207 “L978 \’6 38
à 22979
11921272
19:5: i458
13:01 1638
Siffrorna utan decimaler under »ber.> äro de, som tagits till utgångs-
punkt vid beräkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
