Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Som synes smyga sig de beräknade värdena tämligen efter de funna.
Undersöker man avvikelserna för de sista värdeparen i varje kolumn,
där en systematisk avvikelse bäst borde visa sig, om den funnes, finner
man funn.—ber. i % av ber. i medeltal = + 3 med ett medelfel av + 17.
Materialet ansluter sig alltså något så när till ARRHENIUS’ formel; tecken
till att ökningen av konstantantalet skulle gå i långsammare takt för de
stora ytorna än för de små äro i varje fall ej till finnandes. I tabellen
äro ej medtagna fem associationer, där endast 4 eller färre värden äro
observerade, ej heller Du RIETZ Lecanora-quarizina-association, dar
värdena ej väl låta sig utjämnas med en rät linje. Här är konstant-
antalet oförändrat 2 från de minsta undersökta yter (1 cm?) ända till
4 dm”, för att sedan successivt stiga till 7 vid ylterligare ökning av
ytan till maximalt 2 m”. Om alltså denna serie ej rätt fogar sig efter
ARRHENIUS’ formel, så bekräftar den ännu mindre förf:s sats, att kon-
stantökningen går allt långsammare vid växande areal; först är antalet
konstant vid en ökning av arealen upp till 400 gånger, sedan stiger det
i proportionen 7:2 för en ytterligare ökning av endast 50 gånger. Se-
rien visar f. ö., hur subjektivt fastställandet av minimiarealen stundom
måste bli. Efter förf:s definitioner synes man rentav hellre skolat sätta
minimiarealen till <1 cm” och uppfattat de sedan långt om länge till-
kommande konstanterna som accessoriska arter.
Till den framställning vi ovan refererat, foga förf. en del tillämp-
ningar och teoretiska spekulationer. De anse sig på grundval av konstans-
lagarna i stånd att fota sitt associationsbegrepp på en fastare grundval:
»En association är ett växtsamhälle med bestämda konstanter och be-
stämd fysionomi». Vid en sammanblandning av statistiskt material ur
olika associationer finna förf., att kurvor resultera, som pregnant skilja
sig från dem, som erhållas ur rena associationer, i det mellanklasserna
äro abnormt starkt representerade. För jämförelses skull ha förf. be-
handlat en del material ur andra författares arbeten, bl. a. SAMUELSSONS
och MELINS, dessa valda som exempel på en alldeles särskilt usel asso-
ciationsbegränsning. Vid eftersyn i de nämnda författarnas citerade ar-
beten konstaterar man emellertid, att där ej alls finnes publicerat något
material, som tillåter en formationsstatistisk behandling, då författarna
rört sig uteslutande med den Hult-Sernanderska uppskattningsmetoden,
som ej ger användbara värden å arternas frekvens av den grund, att
vid uppskattningen även hänsyn tages till täckningsgraden. Än-mer,
uppteckningarna hänföra sig ej till provytor av angiven, sannolikt tvärt-
om av fullständigt obestämd storlek. Då man väl ej tör förutsätta med-
veten illvilja hos de fyra mot de två författarna, måste man anta, att
de förra ej rätt insett det stora framsteg de själva gjort genom att
överge »turistväxtgeografien», för att tala med RAUNKIER, till förmån
för en exakt kvadratmetod. Att de gjorda jämförelserna intet bevisa
angående de kritiserade författarnas associationsbegrasning, erkänna dock
de fyra förf. indirekt genom vad som sägs om CAJANDERS material.
Detta har i allmänhet ej heller givit vackra kurvor, men likafullt anse
förf. hans associationer för goda.
I litteraturen föreliggande med exakta formationsstatistiska metoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
