Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
bergen häcka gässen dels högt upp på vanligen branta fjällsidor,
dels även på tundror och öar, de beta ofta på fjällsluttningar och
vistas således å snart sagt alla mera snöfria nivåer på Spetsbergen
och kunna alltså sprida frön till alla dylika trakter. Dessutom är
det visst, att gässen på Spetsbergen genom sitt uppträdande mer
än några andra fåglar kunna bidraga till spridning av växter även
till förut vegetationslösa områden. Emot vegetationsperiodens senare
del, då massor av frön finnas strödda i mosstäcket, här och där
hopdrivna av vinden eller uppslammade vid bäck-kanter och ut-
blåsta över blottlagda, leriga deltaland, sträcka gässen i stora flockar
dagligen omkring över ganska stora områden. De beta då fler-
städes och flyga sedan mycket ofta ut till små öar, nakna delta-
land, moränmarker och dylikt, där de äro fullkomligt fredade för
alla farligheter från land.
En sådan tillflyktsort för gäss har säkert även Bohemans tundras
östra del i långa tider varit, och jag tror, att gässen jämte vild-
renarna samt stormarna från Sassen-bay och Advent-bay huvud-
sakligen tillfört Bohemans tundra dess nuvarande flora.
Havsströmmar, drivis och drivved torde spela en mera obetydlig
roll för fröspridningen å Spetsbergen.
Uppsala i oktober 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
