Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
hundrade efter dess upptäckande. H. pardalinum Dahlst. har allt-
sedan 1871, då O. A. Westöö påträffade den, fortlevat vid Hessle
i Fleringe, oaktat individantalet är ytterst obetydligt.
Människans ingripande i naturens hushållning är dock för hiera-
cierna ofta ödesdiger. På Gottland har H. chondrodes ( Vulgatiformia)
försvunnit frän sin enda kända växplats efter en obetydlig uthugg-
ning i förening med utdikning. Dä skogs- eller ängsmark upplä-
tas till betning frän sommarens början, försvinna hieracierna snart,
i det att ej blott de uppväxande stjälkarna avbetas längt före blom-
ningen, utan även rosetterna skadas. Pä slättermark hinna där-
emot alltid nägra individ (i synnerhet Silvaticiformia) sätta frukt,
och de styva, avskurna stjälkarna och sträna, som kvarstä efter
slättern, skydda i viss män rosetterna under höstbetningen. Hiera-
cierna äro säledes huvudsakligen hänvisade till de kvarvarande, i
de flesta trakter i södra Sverige nu rätt obetydliga löv- och björk-
ängarna (“skogsängar“), varifrån väg- och dikeskanternas flora
ständigt rekryteras. Särskilt lämpliga äro de små steniga ängsbi-
tarna kring torp och smärre gårdar, som skötas på gammaldags
vis. Det är allt, som återstår, sedan kulturen tagit den övrig:
hieraciemarken i besittning för odling och betning. I synnerhet
Silvaticiformia leva numera till stor del på människans gunst och
nåd. På liknande sätt är det i södra Norge (OMANG, 1914, sid.
51). Jag har fått bevittna, huru den ena arten efter den andra
försvunnit från de gamla goda hieracieängarna kring Ljungarp i
Öggestorps socken, sedan dessa börjat användas uteslutande till
betesmarker, samt att H. cunctans (Vulgatiformia) gått ut vid ett
torpställe i Rogberga socken, sedan gärdesgården mot angränsande
skog borttagits.
Det förefaller till och med, som om slåtter skulle vara särskilt
gynnsam för hieracievegetationen. Från sydsidan av Renfjället i
Jämtland har jag en anteckning därom (/; 1912). Långa strängar
av slåttermark omväxla där med fjällbjörkskog, vari smärre öppna,
ej till slåtter använda platser finnas. På slåttermarken var hiera-
ciefloran märkbart rikare än i luckorna i björkskogen. Förkla-
ringen kan ligga däri, att slåttermarken erbjöd större ljustillgång,
men säkerligen också i den under betningen tillkomna gödningen
samt den lindring i konkurrensen med andra växter, som hiera-
cierosetterna vinna genom bortskärandet av hela växtmassan utom
bottenskiktet.
Det är icke omöjligt, att spridning genom vatten kan ske på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
