Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
De empiriska kurvorna förhålla sig som bekant icke på detta
sätt. Med stigande storlek hos småytorna vinner alltjämt den
andra toppen (över högsta klassen) på den första, och språnget
nedom högsta klassen blir alltmer utpräglat.
NORDHAGENS förklaring till språngets uppkomst och allt starkare
framträdande vid stigande provytestorlek är alltså ej tillämplig,
om man gör just det antagande om artmaterialets likformiga för-
delning längs en skala av minimiarealer eller medelarealer pr
individ, som han stillatigande gör. Kuriöst nog, ty NORDHAGENS
argumentering måste nog förefalla de flesta absolut logiskt riktig
och bindande.
1 -100
r e
& "T
Qo |
RU |
2 |
So N
S 05 3
R 5
5 138
;
100
Individtäthet ——> frekvens % —>
Fig. 2. Till vänster: Sambandet — vid normal dispersion — mellan individfrekvens
(individtal pr ytenhet) och sannolikhet att gripa minst ett individ med en yta av
viss storlek. De sex kurvorna gälla för sex olika ytstorlekar, som förhälla sig som
1:2:4:8:20: 40. — Till höger: FZ-kurvor, konstruerade ur föregående, under anta-
gande av likformig fördelning av artmaterialet från 0 till n (individ pr ytenhet)
längs en individfrekvensskala. Arterna placerade på sina sannolikaste plat- -
ser, alltså ingen hänsyn tagen till spridningen över F-%-klasserna.
Låt oss nu göra ett annat enkelt antagande om artmaterialets |
fördelning efter en frekvensskala och se, vart det leder. Vi anta
dà en likformig fördelning efter en skala av individantal!
pr ytenhet (individtätheter, individfrekvenser). M. a. o., vi anse |
det lika sannolikt, att en godtyckligt uttagen art uppvisar en genom- |
snittlig individfrekvens mellan t. ex. 1 och 2 som mellan 11 och |
12 eller 0 och 1 pr ytenhet. Jag antar fortfarande, att alla arter |
ha normal dispersion, så att SVEDBERGS formler gälla. I fig. 2 t. v. visas |
sambandet mellan individfrekvenser och sannolikheter för sex olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
