Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
göra varje försök till uppdelning efter färgen till ett högst subjek-
tivt företag. Detta har väl också av alla erkänts; för att undgå
denna svårighet införde NYLANDER kalireaktionen som avgörande
karaktär. Härvid visade sig emellertid snart, att denna icke varie-
rade parallellt med färgen; även om de ljusa formerna i regel
färgades starkare av kali än de mörka, inträffade ibland motsatsen,
vilket nödvändiggjorde inrättandet av en ljusgrå men icke kali-
reagerande var. subcana under A. prolixa (chalybeiformis) och en
mörk men kalireagerande var. subprolixa under A. implexa. Gränsen
synes f. ö. även med denna indikator ingalunda vara skarp; tvärtom
förekomma alla övergångar med svag och + otydlig kalifärgning.
Bälens grovlek är lika oanvändbar; den yarierar i högsta grad,
oberoende av färgen, även om de ljusa formerna i regel äro spä-
dare än de mörka. Även växtsättet och längden bilda en mycket
jämn variationsserie från de långa, slaka, hängande formerna till
de korta och styva, mattbildande (chalybeiformis sens. striet.) eller
uppräla (nilidula) formerna; dylika förekomma dock endast inom
den mörka färgtypen. Återstå slutligen soredieproduktionen; även
denna synes variera utan gräns från alldeles felande till mycket
riklig, och någon skarpare gräns mellan de soredielösa och de
mycket svagt soredieproducerande formerna synes knappast kunna
dragas. Såväl fürg- som soredieyariationen synes emellertid åtmin-
stone till stor del vara oberoende av ståndortsförhållandena; ljusa
och mörka, soredielösa och rikt soredieproducerande former växa
ofta sida vid sida under fullständigt samma förhållanden. Variationen
hos A. jubata synes sålunda närmast vara att jämföra med den, som
man finner hos manga Cladonia-arter, m. a. o. arten består av en
serie mycket växlande genotyper, vilka emellertid ordna sig i en
så kontinuerlig serie, att en objektiv uppdelning i flera arter icke
är möjlig.
Inom en art med så betydande variabilitet synes det emellertid
ändamälsenligt att uppdela variationsserien i varieteter och i prak-
tiken söka halla isär dessa, även om de icke kunna tillmätas mer
än ett fiktivt värde. För min del urskiljer jag följande varieteter:
var. prolixa Ach. emend. DR. (A. jubala « A. prolixa Ach., Univ.
p. 592). — Bål mörk, med soredier, i regel K—.
var. lanestris Ach. emend. DR. (A. jubata B A. lanestris Ach. 1. c.).
— Bål mörk, utan soredier, hängande eller nedliggande, i regel K —.
var. nitidula Th. Fr. (Brgopogon jubatus y nitidulum Th. Fr.,
Lich. Arct. p. 25). — Bål mörk, utan soredier, upprät. Betraktas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
