Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
trakter torde sålunda förklara, att svampen där utan olägenhet kunnat
förtäras. Förf. ingår ej pä om denna toxiologiska olikhet skall tänkas
vara betingad af inverkan af olika ekologiska faktorer eller af konstanta
rasegenskaper, men hänvisar till att odonens giftighet möjligen kan
förklaras på liknande sätt.
Flera folknamn och litteraturuppgifter 1 beteckna äfven kråkbären
såsom giftiga, men de förtäras särskildt i norra Skandinavien, på Island
och Grönland allmänt. Förf. anser, att kråkbären, i likhet med odonen,
äro fullständigt oskadliga, och att uppgifterna om deras berusande
egenskaper hero på, att de förr i tiden användes för framställning af jästa
spritdrycker. s Birggr
M. Mücke, Über den Bau und die Entwicklung der Früchte und
über die Herkunft von Acorus Calamus L. •— Botanische Zeitung
1908. Abt. I. Heft I. 23 pag. + 1 tall.
Förf. lämnar en detaljerad redogörelse för kalmusrotens historia i
Europa, redogör för bj’ggnaden och utvecklingen af fröet och
groddplantan — icke som i afhandlingens titel ut]öfvas hos Acorus Calamus,
utan hos den japanska Acorus gramineus — samt meddelar sina åsikter
om Acorus Calamus’ hemland och orsaken till dess sterilitet.
Kalmusroten är både en medicinsk storhet och en historisk
märkvärdighet. Den egendomligt doftande plantans rotstock, hvars celler
innehålla den aromatiskt-bittert smakande kalmusoljan, var sedan uråldriga
tider ett högt skattadt läkemedel i synnerhet i magsjukdomar, och ännu
i dag hör Rhizoma Calami till de droger, som enligt lag måste finnas på
hvarje apotek i vårt land. Liksom fallet var med rhabarberroten, kände
man i Västerlandet drogen långt före plantan. Bedan egypterna införde
den från Asien och i Gamla testamentet lär växten Unnas omnämnd.
Theophrastus var den förste botaniker, som omtalar ett växställe för den
välgörande örten: en liten sjö i Syrien.
Som bekant utbildar Acorus Calamus aldrig frukt hos oss, hvilket förf.
sätter i samband med att växten ej är inhemsk i Europa. Därifrån
omtalas den för första gången af Pierandrea Matthioli, som 1565 lämnar
en beskrifning jämte afbildning af ett sterilt exemplar af densamma.
Denne, som vistades i Prag, hade — troligen år 1557 — erhållit lefvande
kalmusplantor från kejserliga sändebudet vid turkiska hofvet Augerius
Ghislenius Busbeque, hvilken tillsamman med sin läkare Quackelbeen
hade insamlat dessa i en sjö vid Nicomedia i Bithynien. Busbeque och
hans efterträdare i ämbetet David Ungnad sände plantor äfven till Clusius
i Wien och här blommade växten för första gången i Europa år 1577.
Genom Clusii åtgörande spriddes den i sjöar och vattendrag lätt odlade
läkedomsörten snart åt många håll — med undantag af Frankrike, där
1 För Sverige liar jag funnit sådana t. ex. hos Liljkblad I. r. s, 82 och Nyman
1. c. s. 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
