- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 2. 1908 /
187

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1(7

Kit intressant sakförhållande påvisades af Costantin 1 år 1886 hos
Stratiotes, då han fann, att de ständigt nedsänkta bladen alldeles
saknade klyföppningar, men de lill hälften ur vattnet uppskjutande
pä luftdelen hade klyföppningar, på vattendelen saknade dem.

Nya liyd romorfoser.

Jag skall nu öfvergå till att närmare redogöra för de af mig
under den gångna sommaren studerade hydromorfoserna. 1 en del
fall kunde icke några yttre förändringar iakttagas. Så var fallet
med Mentha at/uatica, Spiraea ulmaria, stundom Taraxacum officinale
(ett exemplar, som jag iakttog på Gotland), Tussilago far fa ra. Det är
dock möjligt, alt dessa endast en kortare lid varit nedsänkta. 1 en
del läll ruttna bladen tämligen snart, antagligen därigenom all vatten
tränger in genom klyföppningarna. Så var förhållandet med
Centaurea .lacea. Cynanchum Vincetoxiciun och Herniaria glabra; hos
Centaurea .lacea iakttogs dock det intressanta förhållandet, att de
blad, som utbildats under vattnet, voro smalare än de andra. Hos
Mentha austriaca f. oelandica och Polygonum aviculare bildas inga
blad, så länge stjälken växer under vatten. Xerofila växter synas,
som begripligt nog, sämst ackommodera sig för öfversvämning. Detta
är en hydromorfos af enklaste slag, egendomligt nog samma
hjälpmedel, som en del ökenväxter begagna sig af lill skydd mot excessiv
torka: att afkasta bladen eller hindra deras utveckling. Huru denna
anpassning skall fysiologiskt förklaras, är icke så lätt att afgöra,
men sannolikt beror den därpå, att klyföppningarna icke kunna
sluta sig i våt miljö hos dessa växter, hvilken förmodan blir
sannolik därför, att det är hos xerofila växter, som denna förändring
inträder. Möjligen får man på samma sätt förklara bladskifvornas
afsmalnande resp. förminskning hos blad, som utvecklats under
vatten, såsom redan ett anfördt exempel. Centaurea jacea. visat
tendens till. Denna hydrofila metamorfos kan iakttagas hos Innia
britanica, Leontodon autumnalis, Plantago major, Potentilla anserina,
Taraxacum officinale. Klyföppningarna finnas nämligen fortfarande,
äfven pä de under vatten utbildade bladskifvorna, såsom jag
iakttagit hos Inula britanica f. submersa, Leontodon autumnalis f.
sub-mersa och Plantago major f. submersa, men genom bladskifvornas
afsmalning reduceras förstås antalet betydligt. De anförda arterna

1 Costantin, Sur les feuilles aquatiques. (Ann. d. Se. nat. Bot. sér. VII, T. Ill
188B.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/2/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free