Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
land öfver 20 mm.» (Idem, Hasseln, p. 157). — Samuelsson har
i ett par högt belägna (resp. 433 och 394 m. ö. h.) backmyrar från
öfre Dalarne iakttagit hasselnötter i de subboreala lagren. I den
ena af dessa, vid Evetsberg, har G. Lagerheim från det subboreala
lagret också konstaterat förekomsten af lind-pollen.
I den nvss citerade uppsatsen om flytjord har jag framhållit, att
de /n//stubblager i myrarne, som man i några af våra fjälltrakter
funnit ofvan den nutida barrskogsgränsen, oftast liksom i mossarne
under densamma äro af subboreal ålder. Ännu kunna vi ej med
bestämdhet säga om de högst observerade subfossila
tallförekomsterna också äro från detta eller något annat skede af postglacial
tid. Dock torde vi i det centrala Skandinaviens fjälltrakter tryggt
kunna sätta 100 m. öfver nutidens tallskogsgräns som minimisiffra
för den subboreala, och redan härmed måste en högre
sommartemperatur förutsättas.
Att inklämma den subboreala perioden inom snäfva arkeologiska
tidsvärden har ännu ej lyckats inig. Dock har jag länge med en
viss grad af sannolikhet kunnat uttala »att bronsåldern troligen
faller därinom» (Sv. Bot. Tidskrift 1907 p. 418; jmf. också
Arkeologiska torfmossefvnd). Den kännedom, vi nu äga om
bronsålderns åkerbruk, talar enligt min tanke äfven den i någon mån för
i jämförelse med nutiden gynsammare vegetationsperioder,
troligen i form af varmare somrar. Jag tänker härvidlag på hirsen.1
Redan då det första arkeologiska hirsfyndet från den nordiska
bronsåldern gjordes af Rostrup, framhöll denne, att detsamma
tydde på ett varmare klimat än det nutida. Hoops, som anslutit sig
till denna åskådning, liar sökt bestämma tiden för hirskulturens
tillbakagång genom språkliga undersökningar och kommer därvid,
p. 459, till följande resultat: »Da die Hirse heute in Nordeuropa
nirgends mehr kultiviert wird und ihr Anbau daselbst auch aus
mittelalterlicher Zeit nicht zu belegen ist, so erklärt sich das Fehlen
eines altnordischen Hirsenamens wohl daher, dass die Hirsekultur
schon vor dem Beginn der literarischen Überlieferung aus den
nordischen Ländern südwärts zurückgewichen war.» Hufvudsakligen
efter Sarauws material i Köpenhamns nationalmuseum har ban
dessutom sammanställt de danska hirsfynden och därvid fått
sådana från såväl den yngre stenåldern, bronsåldern som folkvand-
’ i de flesta fall torde de arkeologiska fynden vara att hänföra till Panicum
miliaceum. Om i nägot fall den ännu mer ömtåliga och värmeälskande Setaria
italica föreligger, skulle detta endast stärka mitt resonnemang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
