Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
ringstiden. Denna sammanställning lider dock af väsentliga
felaktigheter och missuppfattningar, hvadan jag hos Sahauw själf
anhållit om originaluppgifter, och med vanligt tillmötesgående har
denne vtir främste kännare af forntidens åkerbruk i bref af 1919
08 meddelat mig följande: »Hvad nu Hirsen (Panicum miliaceum)
angår, kender jeg den ikke fra stenalderen i Nordeuropa. En
tid-ligere angivelse beroede på 1 eller 2) fund, som jeg senere har
ströget som usikre. Hoofs udtryk: »zahlreiche Funde» står for
hans egen regning* jeg kender dem ikke (1. c. p. 458, nederst).
Fra bronzealderen i Danmark har jeg 5 aftryk, som jeg lien förer
til Hirsen (foruden Rostrups fund), fra tidlig jernalder kun 1
aftryk.» Då man vet hvilket storartadt material af sädeskornaftryck,
Sarauw hopsamlat från den danska stenåldern och järnåldern,
peka sålunda dessa hirsfynd, som ju alla falla inom eller närmast
efter bronsåldern, ganska tydligt på en dåtida hirskultur i Danmark,
större än under föregående och efterföljande perioder. Man kan
visserligen fä hirs att mogna ända uppe vid Trondhjem (Schübeler),
men den är dock ett sädesslag, som i nutiden försvunnit från
Norden och som särskildt ej lämpar sig för Nordvästeuropas insulära
klimat; så odlas den ej på de brittiska öarna. Dess nuvarande
odling har sitt centrum i Centralasien, Persien, Turkestan,
Trans-kaukasien etc. samt i Sydryssland och Donauländerna (Körnicke).
Den fordrar ock framför allt för sin trefnad varma somrar och tål
ej låga temperaturer. Den danska bronsålderns betydliga
hirskultur talar sålunda för varma somrar under subboreal tid.
Vid vår västkust ge oss de rika rester af molluskfaunan, som
hafvet kvarlämnat på sitt forna utbredningsfält, möjligheter att
afläsa vattnets och därmed i viss mån äfven luftens
temperaturförhållanden under olika skeden af postglacial tid. Ehuru vi ännu ej
inom detta område ha någon direkt hållpunkt pä de nivåer, som
landet intog under den subboreala tidens fortgång, kunna vi dock
på indirekt väg genom de fasta fornlämningarna få en ungefärlig
föreställning härom. O. Frödin har från Strömstadstrakten
beskrifvit en kjökkenmödding från gånggriftstiden med ostron och den
till vida sydligare haf i nutiden hemmahörande Tapes decussatiis.
Den är bildad vid stranden af ett haf, som stod 18,5 m. högre än
nu, sålunda vid omkring 36 proc. af L. G. (jmfr också L. von
Post p. 275—276). På Björkö i södra Bohuslän finnes en
torf-mosse undersökt af Gunnar Andersson (Växtpaleontologiska
undersökningar II) och mig (Västra Sveriges nivåförändringar p. 140).
Svensk liotanisk Tidskrift 1908. 9()
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
