Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
I bottnen af denna torfmosse och de understa partierna af
densamma har jag påvisat en rik molluskfauna från litorinatiden, och af
samma ålder äro skalen i den »skalgrusbank» invid afloppsdiken
som Gunnar Andersson undersökt. Denna fauna har en afgjordt
sydlig habitus med följande lusitaniska (Brögger) arter:
Ostrea edulis Thracia papyracea
Pecten Darius Corbula gibba
Tapes aureus Hissoa parva
» decussalus? Nassa reticulata
Den hafsnivå, vid hvilken denna fauna lefde, kan skarpt
bestämmas, då mossen till sin undre del är en tydlig lagunbildning.
Mossens höjd öfver hafvet har jag visat vara 6,5 111. L. G. är några
mil österut vid Nol bestämd till 30 m. ö. h. (De Geer hos Munthe,
Myskoxen p. 175); den torde då här kunna approximeras till
åtminstone 27 m., hvadan faunan kommer att ligga vid c. 24 proc.
Då Brögger (Strandlinien under stenalderen p. 298) får stenåldern
vid Kristianiafjordens yttre delar att sluta vid c. 23 proc., och
ännu mer då en från bronsåldern så pass aflägsen tid som
gång-grifternas härskade i norra Bohuslän vid c. 36 proc., torde man
ha rätt alt föra Björköfaunan till den äldsta bronsåldern och
därmed till den subboreala perioden. Antagandet af ett varmare
klimat under den subboreala perioden skulle sålunda ytterligare
kunna bestyrkas på denna väg.
I ett område sådant som Fennoscandia med dess sedan Celsii
dagar väl kända intensiva nivåförändringar är det naturligt, att man
i de växtgeografiska resonemangen ej sällan indrager vegetationens
historia på landvinningarna utmed våra kuster. Jag skulle här
vilja inflika en ny synpunkt, som angår den subboreala periodens
inflytande. Om det nu kan visas, att xerotermiska växtformer
finnas på den zon, hvilken efter litorinahafvets maximum, helst
naturligtvis under själfva den subboreala tiden höjt sig öfver hafvet,
talar detta för ett torrt och varmt klimat under en del af denna
höjningsperiod, och uppträda de dessutom som relikter, hafva vi
antydningar om att sedermera ett för dem ogynnsamt klimat
inträdt. Olika slag af edafiska moment kunna härvidlag verka
missvisande, men jag tror mig dock några gånger ha mött de tvä
tänkta fallen i naturen under förhållanden, som bäst låta sig tolkas
genom antagandet af de här supponerade klimatväxlingarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
