Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta arbete. Parmelia olivacea t. ex. innefattar hos Branth & Rostrup
flera morfologiskt, anatomiskt och biologiskt skäligen olika former. När
förf. beskrifver det af ett enda lager af hyfer bildade barklagret hos
denna art, har han icke haft för ögonen den form, som sannolikt är
Linnés ursprungliga Liehen olivaceus (enligt beskrifningen och ännu mer
enligt ståndorten, »in lapidibus», Parmelia pro li.ra), ej hellerden, som
numera går under namnet P. olivacea, ty dessa hafva båda af flera
hyf-skikt bildadt barklager, utan P. faliginosa, P. subaurifera eller någon
närstående form. Här och där i sina artlistor nämner dock förf P.
glabra, P. subaurifera, P. fuliginosa och P. sorediala. När som
urbergs-lafvar upptagas Rinodina sophodes (med var. exigua) och R. milvina, stöder
han sig helt säkert på äldre uppgifter, som afse R. demissa, R.
atroci-nerea och möjligen R. arenaria. Flera exempel af samma art skulle nog
kunna framdragas. Särdeles när det gäller en sådan växtgrupp som
lafvarna, lära dock dylika inadvertenser och brister svårligen kunna
undvikas, därest ekologen ej adjungerar med sig en systematiker och florist,
som granskar undersökningsmaterialet och sofrar de äldre uppgifterna.
Och synnerligen önskvärdt vore ett dylikt samarbete i fråga om det
material, som underkastas en mödosam anatomisk undersökning.
Gust. O. Malme.
Carl Mez, Der Hausschwamm und die übrigen holzzerstörenden
Pilze der menschlichen Wohnungen. 260 sid. + 1 kol. tafla och
90 textfig. Förlag Richard Lincke. Dresden 1908. (4: —).
»Hussvampen» är ett kapitel, som sedan långa tider tilldragit sig ej
blott fackbotanistens utan ock i väl så hög grad den stora allmänhetens
intresse. Årligen skrifvas broschyrer och offentliggöras undersökningar
i detta ämne, och en ståtlig hussvamplitteratur har under årens lopp
vuxit upp. I föreliggande arbete upptager sålunda litteraturförteckningen
88 nummer, utan att dock göra anspråk på någon fullständighet. Bland
de mykologer, som ägnat hussvamparna mera ingående uppmärksamhet,
träffa vi namn som R. Hartig, P. Hennings, v Tubeuf, P. Magnus,
F. Czapek, E. Rostrup, R. Falck m. fi. I all synnerhet torde R.
Har-tigs utredning »Der echte Hausschwamm, Merulius lacrymansi> (Berlin
1885, ny uppl. 1902) böra nämnas som grundläggande för vår intimare
kännedom om hussvamparna. På skandinaviskt tungomål ha vi äfven
en förtjänstfull redogörelse af E. Rostrup och C. Weismann,
»Hussvam-pen» (Köpenhamn 1898), som utgifvits på föranstaltande af danska
statsmyndigheter, emedan hussvampfaran i Danmark visat en oroväckande
spridning under senare åren, en erfarenhet, som beklagligtvis synes i
icke ringa grad gälla äfven för vårt land.
Den nu föreliggande boken af professor C. Mez (Halle) utgör så godt
som en monografi öfver de timmerförstörande svamparna, affattad med
tanke på såväl fackbotanisterna som praktikens män. Arbetet, som utgör
resultatet af mer än ett decenniums forskningar inom området, är det
tills dato fullständigaste, som vi äga, ocli torde ha alla förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
