Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
ur stäppvegetation framgångna »svarta jorden» (tchernosjom) t. ex.
i Westpreussen, där den ännu hyser Stipa pennata och capillata
samt Adonis vernalis (Scholz p. 145), härstamma från subboreala
stäpp-öar, sålunda utgöra ett slags fossil från denna tid. Hvad
•SVz/jö-förekom sten vid Asaka angår, öfverensstämmer här jordmånen
fullständigt med beskrifningarna af stäppernas tchernosjom och de
prof af densamma jag sett. Det svagt leriga gruset var infiltreradt
med svarta, till sin konsistens smöriga humusämnen, hvilka aftogo
i massa neråt. Till 20—25 cm. djup voro de så ymniga, att jorden
(jmfr p. 52) kunde kallas grusblandad mylla, men
humusämnesin-filtrationen fortsatte ännu ett stycke. Vid Stenstorp har jag sett
moränlerkullar, där liksom i stäppens leror
humusämnesinfiltratio-nen var ännu betydligare.
En annan form af »Relictenböden» finnes kanske i form af
subboreala dyner. I stäpper och öknar är dynbildning en
konstant företeelse, om öfverhufvudtaget marken kan lämna material
till flygsand. Och i det kontinentala Europa kan området för
naturlig flygsandsbildning sträcka sig långt in i de till stäppen och
pusztan stötande skogsregionerna. Det är sålunda möjligt att
Sydsverige under subboreal tid äfven i inlandet haft dyner. Men hvad
de nuvarande svenska »lefvande» flygsandsfälten angår, vet man
med bestämdhet om de flesta, att de äro mycket unga, och känner
äfven ej sällan orsaken — någon form af människans ingripande
till deras uppkomst. Ha sålunda subboreala dyner funnits, måste
de sedermera under den subatlantiska perioden ha blifvit bundna
och skulle nu vara fossila.
Konstaterandet af sådana skulle vara af ett synnerligen stort
intresse. Men felkällorna flöda vid hithörande studier. Endast det
att en dyn är skogklädd, visar ingalunda att dynen uppkommit i
ett klimat af en annan art än det, i hvilket den bundits. Det finnes
nämligen en del skogtäckta dyner, hvilka bevisligen såväl
uppkommit som bundits i historisk tid. Några förekomster al gammal
flygsand, som möjligen är af subboreal ålder, omnämnas
emellertid i det följande närmast för att rikta uppmärksamheten på
problemet.
(iotska Sandön är kringgärdad af en hög och mäktig randdyn,
hvilken som en kolossal ringvall går rundt större delen af ön. Ytan
af denna randdyn är kal, och tlygsanden vandrar flerstädes
långsamt in öfver läsidan. I sen lid har emellertid dynen, åtminstone
öfver vissa sträckor, varit bunden af tallskog, och den egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
