Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408)
material är dock ännu löga studeradt, och vi kunna därför icke
närmare ingå på delta kapitel.
I öfverensstämmelse med hvad jag påpekade angående studiet af
osedvanligt torra och varma vegetationsperioders inflytande på vår
växtvärld, skulle jag dock vilja pointera, hvilka många och
intressanta synpunkter kunde afvinnas ett motsvarande studium af
växtvärldens reaktion mot osedvanligt våta och kalla vegetationsperioder.
Så vill jag påminna om Fliches alltför litet uppmärksammade
undersökning öfver en sådan period — 1878—79 — i Frankrike, där
regndagarnas antal steg från genomsnittsvärdet 185 till 264 för år,
utan att, hvilket har stor teoretisk betydelse, årets
nederbördssumma undergick någon motsvarande stegring. Bland annat visade
det sig, att flere xerofyter icke fruktificerade, medan meso- och
hygrofyter ej blott yppigt utvecklade sig, utan äfven förstorade sitt
område på xerofyternas bekostnad.
Dessutom skulle jag vilja framhålla, huru en hel del företeelser
i vår växtvärld visa, att den nordväst-europeiska Hora, som mot
det inre Tyskland finner sin sydostgräns, i den mån det insulära
nordsjöklimatet upphör att göra sig gällande, under den
subatlantiska perioden ryckte längre in mot öster i vårt land än hvad nu
är fallet. För relikterna från detta framryckande gäller samma
resonemang, som i det föregående fördes om boreala och subboreala
relikter. För en del kan detta framryckande redan ha ägt rum
under atlantisk tid, men särskildt med hänsyn till det subboreala
klimatets verkningar är det mera aktualistiskt att tolka dem som
subatlantiska. Som en sådan relikt från ett subatlantiskt
framryckande, eventuellt redan anticiperadt af den atlantiska perioden,
såsom jag förut (Sernander, Litorinatiden p. 370) sökt göra troligt,
skulle jag vilja framhålla TJrica-mossen vid Hockelbrokällan på
nordöstra Tiveden. Den öfre c:a 0,6 meter mäktiga torfven hvilar
också på etl stubblager, fortsättande ut på den tillstötande Östra
Laxsjöns botten, hvilket måste anses härröra från den subboreala
perioden. Hela denna association af bland annat
är rent västsvensk; redan i Skaraborgs län förekommer den
endast sparsamt och fragmentariskt.
Alnus glutinosa
Drosera intermedia
Erica Tetralix
Lycopodiiim inundatuin
Mol i nia caerulea
Myrica Gale
Narthecium ossifragum
Polamogeton polygonifolius
Rhynchospora alba
fusca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
