Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413)
sina aquilonara relikter p. 10, dass zwischen die Periode der diluvialen
Thalgletscher und die Gegenwart eine Periode mit warmen
trockenen Sommern eingeschoben war, in welcher sich die erwähnten
Pflanzen über die niedere Hügelregion — verbreiteten», och p. 11,
att då in den östlichen Alpen klimatische Verhältnisse herrschten,
wie sie derzeit in der Umgebung des Schwarzen Meeres beobachtet
werden*.
Relikta förekomster af stäppväxter och xerotermer ha sedermera
påvisats för en mängd andra punkter af Europa. Så kunna
framhållas Jännickes undersökningar öfver den märkliga stäppfloran
kring Mainz och Briquets omfattande studier öfver les colonies
xerothermes» i Västalperna. Men som redan antydts, om
tidpunkten eller tidpunkterna för »stäpptiden äro växtgeograferna, om vi
nu endast hålla oss till dem, föga ense. Engler (1901) och Drude
(1902) antaga, att vi dels haft en interglacial, dels en
postglacial stäpptid. Loew och Kerner tänkte sig, som nämndt, en
postglacial invandring, och till samma resultat kommer Briquet.
Hvar i postglacial »stäpptiden» faller, uppfattas dock olika. De
llesta anse, att den kommer omedelbart efter tundratiden och
omedelbart före skogstiden, men det har äfven framkastats t. ex.
af Jerosch p. 149, att den skulle vara samtidig med den boreala
perioden i den skandinaviska Norden.
Olikbeten i dessa tidsbestämningar bero närmast på, att de resp.
forskarne dels utgått från olika geologiska aflagringar såsom
motsvarigheten till sina resp. perioder, dels från olikartade
ålderstolkningar af samma aflagring. Kerner ansåg Höttingerbreccian med
dess utprägladt sydliga Rhododendron ponticum-üora som postglacial:
nu tolkas denna allmänt som interglacial. I de centraleuropeiska
lössaflagringarna med deras framförallt genom Nehring undersökta
stäppfauna har man sökt motsvarigheten till »stäpperioden», men
dessa bildningar ha visat sig vara af mycket olika ålder:
inter-glaciala, samtidiga med den sista nerisningen och postglaciala. De
enda extraskandinaviska torfmossundersökningar, man haft att i
detta hänseende stödja sig till, skulle vara Webers från nordvästra
Tyskland. Denne tror sig ha i den af lämningar efter ljunghedar
och skogar markerade skillnaden mellan Jüngerer och »Älterer
Moostorf» funnit motsvarigheter till den torra period under
ancylus-tidens sista del, för hvilken jag lrån det Blyttska schemat lånat
namnet den boreala perioden. Detta torde väl också vara det
enda direkta paleontologiska belägg, som användts för identifie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
