Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414)
ringen af Skandinaviens boreala och Centraleuropas xerotermiska
period.
För min del tror jag, att den reliktgrupp, hvarom här är fråga,
måste uppdelas i liera element. Det är dock en afgjord skillnad
mellan t. ex. de köldömma mediterrana formerna och de
stäppväx-ter, som i Sibirien tränga upp till de subarktiska skogarna och på
fjällen inga i den subalpina t. o. m. alpina regionen. Och viktigt
är det atl erinra sig, att, som redan Nehring upprepade gånger
framhåller, de stäppfaunor, hvilka stå i förbindelse med den sista
istiden, och ej minst den, hvilken omedelbart följer den sista
tundratiden i spåren, äro af en ganska härdig typ. Det låter mycket
väl tänka sig, att, om man, som l. ex. Kerner år 1898 (II p. 653),
Engler och Drude, antager tvänne torra perioder under
postglacial lid, dessa haft till sin värmemängd ganska olika
vegetationsperioder. Den första skulle då, ungefär som Studer vill ha det
för die gelbe Kulturschicht» vid Schweizersbild, ha varit en
sub-arktisk stäpptid, den andra den xerotermiska perioden par préférence,
under hvilken de verkliga xerolermerna i den nu behandlade
reliktgruppen invandrat.
Hvilka äro motsvarigheterna i Skandinavien till dessa tvänne torra
perioder? Några spår efter den subarktiska stäppen, sådan den
kommit till utbildning i Centraleuropa, finnas ej på den
skandinaviska halfön, och perioden i fråga faller kanske här inom tiden
för landisens afsmältning. Hvad den andra perioden beträffar, tror
jag mig af följande skäl vara berättigad att uppställa som en
arbetshypotes: den xerotermiska perioden i Centraleuropa och den
subboreala i Skandinavien äro identiska, och ilet är frän denna
geologiskt sedt mycket närliggande lid, som (le relikta xerotermiska
växtsamhällena såsom sådana i bada områdena härstamma.
Först kan som en formell anmärkning framställas: hvarför är
icke lika gärna, som l. ex. .Ii noscn framkastat, vår boreala period
denna motsvarighet? Denna anmärkning har silt fulla berättigande,
enär del är mycket troligt, atl åtminstone ett stycke in på
kontinenten samma klimat gjort sig gällande, som uttorkat delar af de
sydskandinaviska mossarne. Som strax skall påvisas, är det också
antagligt, att Wkbers liruchwaldtorf från nordvästra Tyskland är
en boreal bildning af mera kontinental natur än den ofvanliggande
antagligen insulära Sphagnum-torf\en. Om vi nu antaga, att
klimatet äfven exempelvis i öfriga delar af Tyskland samt Österrike
och Schweiz blifvit mera kontinentalt än i nutiden, borde sydost-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
