Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415)
liga växter ha ryckt upp mot nordväst. Det är därför möjligt, att
i de xeroterma kolonierna ingå element, som kommit till de resp.
platserna under en period motsvarande den boreala, kanske ock
den subarktiska stäpptiden. Men i anslutning tili den aktualistiska
åskådning, som i det föregående utvecklats vid resonemanget 0111
de västgötska >S7/p«-kullarna, anser jag det emellertid vara
betydligt mera sannolikt, att de xeroterma samhällena som helheter äro
relikter från den sista af de torra perioder, som drabbat området
Och det vore i högsta grad egendomligt, om ej den period, som i
norra Europa visat sig ha utöfvat ett så kolossalt inflytande på
växtvärlden speciellt i fråga om xerotermernas positiva
förskjutningar, äfven skulle ha gjort sig högst märkbar i de centrala delarna.
Direkt talar också i viss mån härför såväl de xeroterma
koloniernas natur som en del torfmossars byggnad.
Om man granskar beskrifningarna öfver de xerotermiska
kolonierna, blir man öfverraskad öfver mängden af xerotermiska arter,
som sammanslutit sig på hvarje fläck, och huru litet sprängda
deras bestånd uppträda. Jag väljer t. ex. ur högen de i årets första
häfte refererade Scholzska undersökningarna öfver Västpreussens
Slipa-backar samt stäppformationerna kring Mainz (Jännicke). Eller
man må läsa Briquets skildringar af, huru de 106 arter af
mediterran och pontisk typ, han uppdagat i alpdalarna mellan Arve
och Genfer See, ge fullkomlig karaktär åt de solstekta klipporna
på de »lisières», som här stryka fram i NW—SO. Det är med
detta starkt fysionomiska framträdande af xerotermerna öfver vida
områden, hvilkas nuvarande klimat icke kan förklara deras
uppträdande, inför ögonen, som Briquet säger: »La période
xérother-mique a eu certainement sur la composition actuelle des formations
végétales en Europé une inlluence aussi grande que la ou les
péri-odes glaciaires.»
De omfattande och noggranna studier, som Weber ägnat de
nordvästtyska mossarna, ha gifvit honom följande generella profil
lör högmossarne (t. ex. 1904 p. 2):
a) Jüngerer Sphagnumtorf
b) Grenzhorizont
c) Älterer Sphagnumtorf
d) & e) Ubergangshorizonte
f) Bruchwaldtorf
g) Schilftorf
b) Sand-, Lehm- oder Tonschichten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
