Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Hi
Då Weber söker parallellisera denna lagerföljd med den
sydskandinaviska, tager han som utgångspunkt gränshorisonten b). Denna
betecknar enligt honom die Stillstandsperiode der Hochmoorbildung»
(1904 p. 31, hvilken han (1899 p. 18) karaktäriserar sålunda: »Zur
Zeit der Entstehung des Grenztorfs aber war das Klima wärmer
und trockener, sodass die Torfmoose nur spärlich bei uns gediehen
und die Hochmoore sich mit Wollgräsern und Heide stellenweise
sogar mit Wald überzogen.» Före och efter denna tid skulle
klimatet varit nederbördsrikt, och härunder bildades de två omgifvande
mäktiga Sphagnumtorf-bäddarna. Själfva stilleståndsperioden skulle
då enligt Weber motsvara slutet af vår ancylustid och den
följande försumpningen stå i samband med de ändrade klimatiska
förhållanden, hvilka litorinasänkningen måste medföra. — Jag kan
icke fullständigt vara med om denna parallellisering, utan måste,
då redan de svenska mossarnas litorinatidsbildningar innehålla
tydliga motsvarigheter till alla dessa tre lager a), b), och c) (jämte d),
förlägga ancylustidens bildningar djupare ned i de Weberska
mossarna, så att f) Rruchwaldtorf (med e) skulle motsvaras af våra
boreala lager, samt antaga subboreal ålder för lians gränshorisont
bi och resp. subatlantisk och atlantisk för de omgifvande lagren a)
och c) (jämte dl. Är denna min åskådning riktig, skulle sålunda
de tyska torfmossarna äga en motsvarighet till Nordens subboreala
period och därmed en fast punkt vara gifven för dennas eventuella
konnexion med kontinentens xeroterma period.
Det saknas ej i skildringar från andra tyska torfmossar ganska
tydliga anknytningar lill den af Weber påvisade lagerföljden med
dess subboreala gränshorisont, men dessa ligga såsom t. ex. de af
R. Diederichs beskrifna mecklenburgska mossarna så pass nära
Webers undersökningsområden, att de för oss erbjuda mindre
intresse. Af betydligt större värde för frågan om, hur djupt in i
kontinenten detta Nordens torra klimatskede kan spåras, erbjuda W.
Si katscheffs skildringar från guvernementet Nowgorod.
Klart öfverensstämmande med nordiska förhållanden äro de
postglaciala växlingarna i Bologojesjöns vattenstånd, sådana som
Sukatscheff skildrat dem. Då vid sjöns strand ett slubblager
ligger under ett torf- och sandskikt med Scirpus lacustris, måste
den till en tid ha varit inskränkt tili sin utbredning. Denna lid
kan enligt min tanke ej gärna vara annan än den subboreala.
Särskildt betydelsefullt är nämligen Sukatscheffs framhållande (p.
11) zu gunsten eines etwaigen Wechsels des Klimas», att stubblag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
