Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
upp honom, ocli måste för djuret vara högst begärlig, då man
högst sällan finner, att djuret af uppkrafsad svamp lemnat eller
spillt någon den ringaste del. Eftersom jag i närheten af sådana
ställen, der svamp blifvit så upptagen, blott någon gång funnit
svamp, som varit frisk [ung], men flera liksom fulla med sot inuti
[mogna], har jag trott, att djuret har förmåga att, innan det börjar
sitt krafsande, af svampens lukt taga reda på om den är duglig.»
— En liknande uppgift har erhållits från Ångermanland af
skogvaktaren J. V. Eklund, som säger, att sagda djur därstädes
allmänt påstås upprifva mosslagret och framleta »ekorräpplen».1
Äfven om andra dylika svamp-plockare hafva uppgifter erhållits.
Herr Nils Broander (Bölske i Hafdhem, Gotland) sände år 1900
frukter af Elaphomyces granulatus, »funna i Hablingbo socken i hvad
man här kallar grauntufvor’, bildade af någon slags mossa. De
observerades genom att igelkottar gräfde i marken efter dem.»
— Från Dalsland skickade kandidaten A. G. Kellgren samma
svamp, hvilken »anträffas lättast derigenom, att mossan på marken
är liksom upplockad, hvilket allmänt anses förorsakas af
nötskrikor, som med begärlighet söka denna svamp». Och från Dalarna
har herr V. Gustafsson meddelat, att liknande där anses vara
förhållandet med räfven, kanske äfven mården, fastän någon direkt
iakttagelse ej föreligger. — Att äfven haren är en älskare af denna
delikatess, såsom ett folknamn synes angifva, har däremot från
intet håll blifvit konstateradt, utan tvärtom försäkrats, att »han är
nog oskyldig till den svampplockningen». I hans måge sägas
nämligen lämningar af dessa svampar ej hafva anträffats, hvaremot en
viss likhet finnes mellan dem och harexkrementer.
Obs. 6. I samband med detta åtskilliga djurs framgräfvande af
dessa svampar må här anföras ytterligare ett yttrande af Linné i
hans Västgötha-resa, där det s. 93 heter: »Swinen hämta sin föda
af åtskilliga wäxter, hälst saftfulla; men deras läckraste mat är
rötter, besynnerligen af qwickrot (FI. 105), Tubera 1116, Stachys
palustris 490, Scorzonera 647, Cumin 245 etc., hwarigenom
Skaparen, utom afsigt på Svvinens föda, äfwen welat gifwa andra örter
1 Ehuru ej hörande till förevarande ämne, må här omtalas, att enligt herr A.
G. Ei.genstierna »man får ibland om hösten, just då lofven fallit, se svampar
hängande i kvistklykor uppe i löfträd». Hans skogvaktare, på hvilkens ord man kunde
lita, försäkrade sig hafva iakttagit ekorrar, som sålunda uppburit svampar i
träden. Dessa »ekorrsvampar» voro emellertid »af helt vanligt slag, sådana som växa
på fot ofvan jord».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
