Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(186)
därjämte är det ett utomordentligt viktigt moment i deras lif att sexuella
och vegetativa perioder följa efter hvarandra en eller ilera gånger.
Särskildt hos träden alternera sådana perioder upprepade gånger med längre
eller kortare mellanrum. Öfverhufvud kan man i de högre växternas
lifslopp urskilja tre stadier: förstärknings-, förgrenings-och
fortplantningsstadiet, hvilka individet genomlöper en eller tlera gånger i sitt lif’.
Påvisandet i detalj hurusom den morfologiska formen hos vedväxterna är
ett uttryck för dessa och i samband därmed stående utvecklingslagar
utgör kärnan i det förstnämnda arbetet från 1877.
Det torde icke kunna förnekas, att Areschoug var en af pioniärerna
bland de biologiskt-morfologiska forskare, som på 1860- och 70-talen
lade grunden till våra dagars ekologi, och att han ägde ett klart och
vidsynt grepp på dessa svåra frågor. Äfven om i ett och annat afseende
nutiden kommit till en annan uppfattning, var ban dock i stort sedt
inne pä rätt väg, hvarför han ock kunnat lämna viktiga bidrag till
förståendet af våra träds lif. Märkligt nog citeras dock hans hithörande
undersökningar, ehuru publicerade på tyska, vida mindre än de
förtjäna.
Under Areschougs långa forskareverksamhet torde tvenne frågor
framför andra ha tagit hans uppmärksamhet i anspråk. Den ena var hans
ofvan omtalade Rubus-studier, den andra hans undersökningar öfver
bladets anatomi.
»Om bladets inre byggnad» handlade hans första mera omfattande
växtanatomiska undersökning på 28 sidor f867; »Om bladets byggnad»
höll han föredrag två år senare vid naturforskaremötet i Köpenhamn; »Om
den inre byggnaden i de trädartade växternas knoppfjäll» skref han 1870
en 56 sidor stark afhandling i kvart; 1874 lämnade han en
»Förberedande redogörelse för några undersökningar öfver bladets anatomi» på
25 s.; 1877 skref han 9 s. »Om de mekaniska cellväfnaderna i bladen»
och ett år senare kom i Fysiografiska sällskapets i Lund minnesskrift
1878 det stora hufvudarbetet på 244 kvartsidor: »Jämförande
undersökningar öfver bladets anatomi». Fem år senare höll ban vid 12:te
naturforskaremötet föredrag »Om fyllodiernas byggnad», 1887 publicerades
en liten undersökning »Om spiralfiberceller i bladen af Sanseviera-arter».
Tio år därefter kommer ånyo en omfattande afhandling berörande
bladet: Ȇber die physiologischen Leistungen und die Entwickelung des
Grundgewebes des Blattes». Det nya material från tropikerna, som ställts
till Areschougs förfogande, föranledde honom att under sin lefnads afton
ånyo taga upp det gamla älsklingstemat. Utom en mindre afhandling af
1902 »Om bladbyggnaden hos Mangroveväxterna», följd af en mera
omfattande: »Untersuchungen über den Blattbau der Mangrove-Pflanzen»
samma år resulterade hans senaste års forskareflit i det stora i Vet.
Akad. Handl. tryckta arbetet »Undersökningar öfver de tropiska växternas
bladbyggnad i jämförelse med de arktiska och boreala växternas»
omfattande 207 sidor och åtföjdt af 25 taflor.
Under icke mindre än 38 år hade sålunda bladets inre byggnad varit
föremål för hans studier. Helt säkert var han samt älskade själf att
anses som den främste experten på detta område. Ocksä gaf han gärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
