Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(187)
ämnen berörande dessa frågor åt sina lärjungar tör deras
doktorsspeci-mina. Så skref B. Jönsson om proteaceernas blad, A. Hultberg om
Sa-lieornia, E. Ljungström om ericineernas blad, G. A. Karlsson om
konife-rernas, A. Winge och T. Petersohn om ormbunkarnas, Joh. Erikson om
lvcopodiaceernas.
Det kan svårligen bestridas, att en stor del af de många sidor, som
i ofvanstående många afhandlingar ägnats åt beskrifningar af olika
växters blad och ät urskiljande af »typer- beträffande bladbyggnaden äro
att hänföra under hvad vi på 1880-talet i Lund med en ej fullt
vördsam term benämnde »tvärsnittsanatomi», d. v. s. histologisk beskrifning,
hvaraf knappast någon, icke ens den, som framdeles kan komma att
syssla med samma sak, får någon större behållning, alldenstund ett nvtt
tvärsnitt ger en vida rikare bild än hvarje beskrifning och t. o. m.
afrifning kan lämna. Men äfven om detta medgifves, återstår mycket af
Areschougs grundliga och omfattande bladundersökningar.
Hans anatomiska utgångspunkt var rent morfologisk. Han höll strängt
på de tre stora väfnadssystemen hud-, kärlknippe- (som det i Lund
hette!) och grundväfnaden samt polemiserade gerna, t. ex. i sina
föreläsningar, mot Haberlandt och den anatomiskt-fysiologiska skolan, för
hvars öfverdrifter han hade öppet öga. Men i själfva verket hvilade hans
egen syn på den inre byggnaden på samma grundval, nämligen önskan
att utreda sambandet mellan funktion och form. Denna utgångspunkt i
själfva problemställningen räddade honom att sjunka allför mycket i
rent deskriptiv histologi. Han utredde ä ena sidan den histologiska
utvecklingshistorien, sökte visa de förändringar, den ursprungliga
väfnads-typen under arbetsfördelningens och tillpassningens inflytande undergått,
ä andra sidan huru form, fördelning och massa hos bladets olika
väfnader med all sannolikhet stå i förbindelse med de växlande ekologiska
kraf, under hvilka de skilda bladtyperna ha att arbeta. Än i dag efter
mer än 30 år läser man med stor behållning den allmänna delen i
bladets anatomi» af 1878. Förvånande är att Areschoug aldrig genom
kulturförsök under olika betingelser sökte nå ytterligare bekräftelse på en
del af sina satser; experimentet låg ej för hans lynne. Man kan också
anmärka som egendomligt, att han vid sina undersökninger plockade
ihop tillfälligt tillgängliga arter från de mest skitda himmelsstreck och
växtsamhällen, medan med hela hans syn på dessa frågor det varit att
vänta, att han skulle kommit att bearbeta och med hvarandra jämföra
valda typer ur väl differentierade, under ohka förhållanden lefvande
samhällen. I viss mån gjorde han nog ock så, men den klart medvetna
syn på växtsamhällena som ekologiska enheter saknade Areschoug i
likhet med sin samtid.
Det visar en beundransvärd energi och ungdomlighet att vid öfver
70 års ålder taga upp en så stor och omfattande undersökning som den
om de tropiska växternas bladbyggnad, hvartill manuskriptet inlämnades
titi Vetenskapsakademien föga mer än ett halft år innan dess författare
fullbordat sitt tredje kvartssekel. På äldre dagar hade ban lärt sig
mikrotomens betydelse, och i stor omfattning kom den, väl delvis förd
af annan hand än hans, till användning vid undersökning af de 173 ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
