Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(188)
ter, som behandlas i förevarande arbete. Han använde sig ock af
yt-snitt genom svampparenkymet, hvari han menar sig vara skäligen
ensam och som också gaf en nv och klarare föreställning om bladets
byggnad. Anmärkningsvärdt är för öfrigt huru väl han följt med äfven de
sista årens rika biologiska litteratur. I viss mån en sammanfattning af
undersökningens resultat ger han i orden, att det utmärkande draget
i organisationen hos de tropiska trädens blad jämförda med de borealas
äro »dels de kraftigare anordningarna för beredandet åt bladen af skydd
mot yttre åverkan, dels de förändringar i svampparenkymet, som tjäna
till att bladen i den täflan om ljus, som den tropiska vegetationens
yppighet framkallar, kunna äfven i en svagare belysning erhålla tillräckligt
ljus».
Jag har nu berört de viktigaste riktningarna och resultaten af Fritz
Areschougs forskareflit, äfven om ett och annat intressant arbete blifvit
förbigånget, såsom exempelvis »Det fanerogama embryots nutrition»
(1894). Men det återstår ännu att omnämna en beaktansvärd del af hans
produktion, om bilden skall blifva fullständig, nämligen hans botaniska
läroböcker. Dominerande eller kämpande med andra användes dessa
under rundt tre årtionden såsom hufvudkälla för den botaniska
kunskapen vid många svenska läroverk, vid de skånska kompletterade med
lians förut omnämnda Skånes flora. Botanikens ställning i den nu
lefvande generationens allmänbildning är sålunda i väsentlig del Areschougs
verk. Hans läroböcker äro: »Botanikens elementer», 4 upplagor (den
sista bearbetad af L. M. Neuman) mellan 1803—1901, »Läran om
växterna» i Naturtära för elementarläroverken 1875 samt samma arbete »i
sammandrag», 4 upplagor 1878—1891.
Tiden har icke medgifvit mig, som fick mitt eget skolvetande ur
Areschougs böcker, att genom studium af närmast äldre arbeten i samma
ämne undersöka i hvad mån hans böcker beteckna ett afgjordt framsteg
på detta område, t ett afseende äro de utan gensägelse berömvärda,
nämligen i sin vetenskapliga korrekthet, men ställer man den fordran
på en lärobok i naturhistoria, att den bör vara intresseväckande och
medryckande, att den bör ge ungdomen så mycket som möjligt för
lifvet användbart, torde Areschougs läroböcker ej ha fyllt måttet. De äro
liksom så många andra af våra naturhistoriska läroböcker egentligen
blott »nedfotograferade» afbildningar af de vid universitetsundervisningen
använda större tvska handböckerna. Då jag nu genombläddrar 1883 års
upplaga af »Botanikens elementer» och ser den ändlösa uppräkningen af
150 växtfamiljer, ser huru sida upp och sida ned redogöres för kronans
form, tlikarnes antal m. m., ser huru samvetsgrannt de 7
underafdel-ningarna af fam. Labiatæ: I Menthoideæ, II Monardeæ etc. etc. uppräknas,
förstår jag tillfullo, att mitt pojkomdöme om bokens torra själlöshet var
riktigt. Det är mig en gåta, att man detta oaktadt kunde bibehålla
entusiasmen för växtvärlden och dess studium. Lika ryslig var den
bearbetning af »v. Dübens handbok i växtrikets naturliga familjer», som
1870 såg dagen och som under hela Areschougs professorstid utgjorde
den officiellt påbjudna handboken i systematik. 172 familjer äro liär
uppradade efter hvarandra utan ledande diskussion af allmän natur, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
