- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 3. 1909 /
189

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(189)

någon figur. l)et är också förvånande, att Areschoug ej strukit eller
åtminstone reserverat sig mot hvarjehanda löjligheter i densamma, såsom
då det bland Reichenbachs skäl för att Aurantiaceerna äro de
fullkomligaste växterna, sägs: frukten förnämligast, den vegetabiliska qvinliga
sphærens urtyp, är i högsta grad koncentrerad, mildrad, förädlad».
Sedan Warmings systematiska botanik utkommit, användes »v. Dübens
handbok» mycket litet i Lund, men det ansågs dock ej rekommenderande att
vid tentamen uppgifva »Warming» såsom urkälla för det systematiska
vetandet, ehuru det var medgifvet att läsa denna i stället för »v. Düben».

Åren 1873—75 fördes mellan Th. Krok och Areschoug en förbittrad
strid om den senares läroböcker, hvilka hårdt anfäktats af den förre i
egenskap af ledamot i en af Kungl. Maj:t titlsatt kommission, som ägde
att yttra sig om bland annat de vid läroverken använda läroböckerna i
naturhistoria. Deras tvekamp gällde i mycket ringa grad stora
pedagogiska principfrågor utan väsenttigen petiga detaljanmärkningar; till slut
blef Areschoug arg och häfdade med en stilens kraft, som ännu är
nöjsam att läsa, att han i det öfvervägande antalet fall hade rätt. Polemiken
visar för öfrigt hans mycket vidsträckta och grundliga botaniska
detaljbildning samt innehåller synnerligen intressanta bidrag till hans
karaktäristik.

*



Med höstterminen 1879 började Areschoug sin verksamhet som
professor i botanik vid Lunds universitet, från hvilken befattning han erhöll
afsked 19 år senare eller den 1 sept. 1898. Hvad han under denna tid
uträttat som botanisk forskare är redan i korthet skisseradt, det var
ett fullföljande och afslutande af arbeten påbörjade under det föregående
skedet af hans lif. En ny uppgift för honom blef däremot ledandet af
den botaniska undervisningen. Dennas länkande i nya och moderna
banor samt skapandet af en modern botanisk institution blef hans
förnämsta gärning under denna fånga tid. Det sätt, på hvilket han
genomförde ifrågavarande uppgifter, skall alltid ställa honom i ledet bland det
lundensiska universitetets främsta lärare.

De rent yttre konturerna i denna sin färarebana liar ban själf
tecknat i den uppsats, han 1897 under titeln »Botaniska Institutionen»
författade till den festskrift, universitetet utgaf till Oscar II:s 25-åriga
regeringsjubileum.

Jacob Agardhs största insats till undervisningens fromma var
skapandet af den nya botaniska trädgården. Riksdagen 1859—60 hade för
ändamålet beviljadt 75,000 rdr, hvaraf 42,000 till ny trädgård och 33,000 till
växthus. En 12 tunnland stor leråker, den s. k. Tornalyckan norr om
staden förvärfvades och enligt Agardhs plan anordnades härinom de
olika familjerna i grupper på kändt sätt. Då trädgården 1868 var
färdig, innehöll den enligt en uppgift af Areschoug c. 3,400 frilandsarter,
däribland 650 träd och buskar, samt c. 2,500 arter i de 7 växthusen.
Därjämte fanns institutionsbyggnad, hvars nedre våning dock
disponerades af trädgårdsmästaren och 1 rum i den öfre af amanuensen, hvadan
endast 5 rum, däraf två medelstora, de öfriga små blefvo öfriga för

Svensk Botanisk Tidskrift 19(19.

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/3/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free