Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
klimatskede. Deras invandring förlägges af bade Sernander (1894,
s. 82) och Andersson (1896, s. 4 l) till Ancylustidens mest konti
nentala klimatskede ’den boreala perioden enligt Sernander). Från
denna tid skulle enligt Andersson de flesta vara relikter.
Sernander (1908, t. ex. s. 407) äter tror, att de nuvarande pä
sydosteuropeiska arter rika formationerna konstituerats under den
subboreala tiden. Hvarken Sernander eller Andersson ha uttalat sig
direkt om tiden lör Gypsophila fastigiatas invandring på sina
nuvarande ståndorter. Att den förekommer i stor utsträckning på
låga nivåer på Gotland behöfver ej betyda, att vi ännu i relativt
sen tid haft ett kontinentalt klimat, da man betänker, att landets
successiva höjande bör i stor utsträckning ha nyskapat ståndorter
af just det slag, som Gypsophila väljer. Att utleta orsakerna till
Gypsophilas högst märkliga utbredning inom Fennoscandia är ej
lätt.
En viktig faktor, man har att taga hänsyn till, då man söker
förklara orsakerna till en växtarts utbredning, är dess
invandringshistoria. Det vore tänkbart, att Gypsophila hörde till de arter,
som invandrat till Fennoscandia så sent, att de ej hunnit utbreda
sig till sina klimatiska gränser. Redan Areschoug (1867, s. 78) har
framhållit, att vissa stäppväxter (detta namn användes dock ej), t.
ex. Astrayalus arenarius och Dianthus arenarius ej ha sitt centrum
i det egentliga ryskasiatiska stäppområdet, utan företrädesvis finnas
i länderna sydost om Östersjön. Hit hör äfven Gypsophila.
Areschoug framhåller äfven möjligheten, att dessa arter uppstått efter
istiden i det område, där de nu ha sitt centrum. Kerner (1863,
s. 317) förmodar, att Gypsophila fastigiata efter »diluvialtidens
uppstått ur G. repens. Om dessa nu afsedda arter stå så nära andra,
att man kan tänka sig, att de utvecklats ur dessa senare i
postglacial tid, känner jag ej. Areschoug synes knappast anse detta
sannolikt. Jag vill särskildt framhålla, att dessa arter kanske ej
kunna trifvas på de saltstäpper, hvilka utgöra hufvuddelen af de
ryskasiatiska stäpperna. Det kan vara af detta skäl, som de ha en
så inskränkt utbredning. Oaktadt man genom att antaga, att
Gypsophila uppstått i postglacial tid och ej hunnit sprida sig till sin
klimatiska gräns, skulle kunna finna en förklaring till dess
egendomliga utbredning i Fennoscandia, anser jag ett sådant antagande
åtminstone för närvarande föga sannolikt.
En af de viktigaste faktorer, som bestämma växtarternas
utbredning, är lufttemperaturen under någon årstid, vanligen sommar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
