Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
då mycket nära till hands att antaga, att Gypsophila på alla dessa
ställen är relikt från en tid, då vegetationen var mindre sluten, och
större öppna sandfält förekommo. Huruvida dessa nu afsedda
tlyg-sandsdyner äro af suhboreal ålder, hvarom Sernander (1908, s. 392)
uttalat en förmodan, är för närvarande ej möjligt att afgöra.
Till sist vill jag påpeka, att G;//)sop/ii7«-fyndorterna i Fennoscandia
stundom uppträda så att säga i svärmar. I Skåne, Dalarne,
Sata-kunla och Kuusamo ha vi flera närbelägna lokaler, som dock ligga
synnerligen långt aflägsna från de andra. Huruvida detta betyder,
att Gypsophila för närvarande oberoende af människans åtgöranden
är stadd i spridning, är svårt att afgöra. Om så vore fallet, skulle
detta tyda på, att nutiden vore torrare än den senast gångna
sub-atlantiska tiden, hvilket Sernander (1908, s. 409) anser. Äfven
Sc.ht i.z (1909, t. ex. s. 60 o. följ.) bar på grund af bl. a. just
Gypsophila fastigiatas förekomstsätt i trakten söder om Harz dragit
liknande slutsatser. Men detta uppträdande i svärmar kan också bero
därpå, att Gypsophila spridts frän någon aflägsen plats till en trakt,
där den funnit för sig gynnsamma edafiska förhållanden. Har
denna spridning skelt under en tid, då klimatet varit särskildt
gynnsamt för dess invandring, är dess uppträdande i svärmar ännu
naturligare. Mig synes det troligt, att äfven om Gypsophilas
invandring är att förlägga till en tid med kontinentalt klimat, man
måste räkna med ganska långväga spridningar, då man ej gärna
kan tänka sig, att åtminstone Moratrakten, Kuusamo och
Köla-halföns södra delar ens under postglacialtidens mest kontinentala
skede haft ett klimat jämförligt med det nutida, t. ex. i Ost- och
Västpreussen. — För öfrigt vill jag påpeka, att liera skandinaviska
växter uppträda i dylika svärmar. Så t. ex. känna vi åtskilliga
fyndorter för Pulsatilla paténs inom ett begränsadt område i
Ångermanland, för Arabis petræa i Ångermanlands kusttrakter.
Fullständigt analog är äfven förekomsten af Lonicera coerulea i Sverige
(jfr ofvan s. 17). De närmaste fyndorterna för dessa arter äro
mycket långt aflägsna. I de mellanliggande områdena saknas de
totalt, äfven på ståndorter, som för dem äro minst lika gynnsamma
som de, där de finnas. Dessa bägge omständigheter i förening
tvinga oss enligt min mening att antaga, att dessa arter på ett eller
annat sätt från en långt aflägsen punkt inkommit på någon af de
nuvarande ståndorterna, där de funnit gynnsamma edafiska
förhållanden, och sedan från denna punkt spridt sig vidare till andra
liknande ståndorter inom samma trakt. Detta antagande synes mig
Svensk- Botanisk Tidskrift 1910. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
