Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(130
hvila liltludd, blott ined en eller annan tagghyf inblandad bland
dettas mjuka trådar.
Soin af hvad här anförts torde således framgå, att den fullt
utbildade fruktkroppens peridie är bildad af tvenne skikt: l) ett yttre
hårskikt samt 2) ett inre kompaktare och segare hudlager. Det förra
är olika byggdt på fruktkroppens topp (af tagghår) och sidor (af
liltludd): det senare (d. v. s. inre hudskiktet) är svagast utveckladt
eller saknas fullständigt på fruktkroppens öfversida, kraftigt på
sidostyckena.
PERIDIOLERNAS ANLÄGGNING OCH UTVECKLING.
På ett något senare stadium än det som lig- 2 älerger, börjar
anläggningen och utbildningen af de egendomliga, slutligen
lins-formade, i det inre sporalstrande kroppar, som numera vanligen gå
under namnet peridioler. Platsen därför är den talare och
innehållsrikare väfnad, som på fig. 4 upptar öfre hälften af gleban, d.
v. s. den ursprungliga gruudväfnaden. Den första peridiolen
an-lägges i detta väfnadspartis nedre del utåt periferien; anläggningen
af de öfriga sker sedan snabbt i centripetal och akropetal riktning.
Någon fruktkropp, i hvilken bloll en enda, den första peridiolen
var under bildning, har jag visserligen ej lyckats att få se; dock
visa de följande stadierna tydligt, att utvecklingsföljden måste vara
den här nämnda. Den allra öfversta delen af gleban
utdilferentie-rar därför sist sina peridioler; i den på lig. 5 afbildade
fruktkroppen ha uti öfversta kalottpartiet ännu inga sådana börjat att
alstras. Denna, som det synes, lagbundna utvecklingsgång är af
betydelse vid studiet af peridiolernas bildning, då man därigenom,
om en omogen fruktkropp föreligger, har tillgång till dylika i många
utvecklingsstadier. Anmärkningsvärdt är dessutom, all peridiolerna
bildas i stor mängd i Hera lager innanför hvarandra, detta i
tydlig motsättning emot förhållandet hos Crucibuluni och Cyathus, där
endast en enda krets af dylika alstras (se afbildningarna hos
Tu-lasne, Pl. 3 och Sachs, Taf. 13).
Såsom vi redan sett, är den peridiolalstrande väfnaden homogen,
visserligen luftförande, men dock relativt tät utan större håligheter
eller kamrar. Man lår därför ingalunda föreställa sig peridiolerna
såsom aili ifrån början förefintliga, slutligen sinsemellan frigjorda
ruin. Förloppet vidderas bildning är däremot, såvidt jag funnit, följande.
På en liten Häck i den homogena väfnaden — platsen är bestämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
