Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286)
Carex microstachya upptagen. Senare har, som bekant, visats, att
denna iir en (steril) hybrid mellan C. canescens och C. dioica.
Någon relikt kan den därför omöjligt vara. Att den gör intryck
häraf beror belt enkelt på att den förekommer vida rikligare norrut,
därför att de båda stamarterna där dels äro vanligare, dels äfven
af skäl, som det skulle föra för långt att här gå in på, oftare
förekomma tillsammans, så att hybriden lättare kan uppkomma.
Rätt starka skäl synas mig tala för att vi i stället för med
relikter här ha att göra med växter, som f. n. äro stadda i spridning
söderut och nå eller äro nära sin sydgräns i södra Sverige. Att
dessa s. k. relikter ej sakna möjlighet till en recent spridning, utan
tvärtom äro i hög grad spridningsdugliga i våra dagar, visa talrika
iakttagelser. Så låg t. ex. fordom i norra delen al’ den i mellersta
Uppland belägna Örsmossen en liten sjö, Össjön, hvilken vid midten
af 1800-talet uttappades. På den torrlagda sjöbottnen växer f. 11. ett
vppigt videsnår, som utom af Salix aurita, nigricans och repens
består af talrika buskar af Salix Lappomim. Denna måste ju
uppenbarligen först för belt kort tid sedan spridt sig till denna då
nv-uppkomna lokal, där den synbarligen med största framgång
upptagit kampen mot de öfriga Sa/ix-arterna.
Ett annat exempel. De stora Jumkilskärren i västra Uppland
ha alltsedan Linnés dagar varit kända för sin rikedom på nordliga
torfmossväxter. Större delen af dessa kärr äro belägna kring den
lilla, nu nästan igenvuxna Börjesjön. De vidsträckta, Carex-rika
Sphagneta, som f. 11. utbreda sig framför allt söder om sjön, ha
varit föremål för en ännu ej publicerad undersökning af Iii. stud.
Carl Malmström, hvilken haft vänligheten meddela mig, att han
anser sig med full säkerhet kunna sätta tiden för deras uppkomst
till efter år 184-1, dä en sänkning af sjön förelogs. På dessa
Sphagneta förekomma liera norrlandsväxler; särskildt är Carex liuida
lläck-vis en verklig karaktärsväxt, och Carex chordorrhiza uppträder på
sina ställen så talrikt, alt vackra Chordorrhizela pura utbildat sig.
Äfven .luncus stggius, Salix liastata och S. Lapponum växa här.
Andra liknande iakttagelser finnas t. ex. hos Gunnar Andersson
(1910, pag. 292).
För dessa växters karaktär af recenta invandrare i södra Sverige
talar äfven deras förekomst på låga och alltså relativt unga skär i
Upplands och Södermanlands skärgårdar. Så har jag funnit Salix
Lapponum i en liten gropmosse på en kobbe i Möja s:n
(Stockholms skärgård), hvars högsta punkt ej når 5 ni. ö. h. och hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
