Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
hålla, att det varit mycket svårt att på det torra materialet af L.
australis afgöra, hur de små, hopträngda blommorna sitta, men jag
är fullkomligt öfvertygad om, att de alla äro af samma ordning.
I Engler och Pranti, diskutera vederbörande författare de olika
meningar, som gjort sig gällande; man får den uppfattningen,
att de närmast ansluta, sig till Bucheneas tolkning, trots de många
invändningar som kunna göras emot denna, och trots det att,
såsom de själfva anföra, »Litorella australis ihre Q Bl. in einer
sitzenden Ähre angeordnet trägt».
Enligt min mening måste Buchenaus uppfattning vara oriktig.
För knippetolkningen talar endast, att en blomställning med tvenne
motsatta Q-blommor till det yttre liknar ett 3-blommigt dichasium.
Mot denna uppfattning åter tala i och för sig, om vi hålla oss till
L. uniflora, Payers ofvan citerade figur samt blommornas
centri-petala utveckling. Taga vi åter hänsyn till den nära släktskapen
mellan Plantago och Litorella, som väl ingen vill bestrida, få vi
ytterligare stöd för Payers uppfattning: hos Plantago är
blomställningen rent racemös, ett axillärt ax, där blommorna afsluta axlar
af tredje ordningen; förblad saknas alldeles hos Plantago ■— vi
skulle ju få antaga dylika utbildade hos Litorella uniflora, ja t. o. ni.
3—4 på cf’blommans skaft; honblommorna däremot skulle endast
undantagsvis bära sådana. Härtill kommer fodrets ställning, som
med dichasium-teorin blir motsatt den bos Plantago. För L. australis
är i hvarje händelse Buchenaus uppfattning alldeles ohållbar, och
liknande förhållanden kunna ju ock uppträda lios den andra arten.1
Fodrets ställning synes mig samtidigt bestämdt ånge, att
cT-blom-man ej gärna kan vara terminal. Jag har hos L. auslralis kommit
till samma uppfattning som Eichler hos L. uniflora, ocli
honblommorna visa samma förhållande som hos Plantago. Hos detta släkte
saknas ock toppblomma. Lärorikt är vidare det ofvan relaterade
fallet, då en andra cf-blomma förekommer. Vore den toppställda
cf-blomman äkta terminal och y dess tredje förblad, skulle man
gifvetvis vänta sig, att den andra o"-blomman komme till stånd
därigenom, att y blefve fertilt. Men denna blomma uppträder i
axeln af ett undre högblad, och det öfversta högbladet är skenbart
1 I Baillon, Histoire des plantés, IX, s. 280 uppges antalet $-blommor lios
Litorella vara 1—8. Huruvida L. uniflora kan lia så många blommor, vet jag ej.
känner emellertid ingen uppgift därom. Mycket möjligt är. att uppgifter om
blomantalet finnas meddelade i floristiska arbeten. B:s uppgift afser släktet, ty såsom
utbredningsområde anför ban båda hemisfärerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
